Håbo kommun logo
Close translate window Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Håbo website in other languages
Håbo kommun logo

Här lever och arbetar vi i en attraktiv miljö med Mälarens vatten och naturen nära inpå oss.

2015-12-17
Rubrik
Ingress
Läs mer här
phone
Information
0171-525 00
Pil ner

Kontakta Håbo

Kontakta Håbo kommun

Kontaktuppgifter

Telefon: 0171-525 00

E-postadress: kommun@habo.se

Håbo kommunhus
Centrumleden 1
746 80 Bålsta

Omvandla till PDF

4 - Gata & Park

4.1 – Styrande dokument

  • LOU - Lagen om offentlig upphandling
  • AB 04
  • ABT 06
  • ABK 09
  • AMA AF 12
  • AMA Anläggning 13
  • RA Anläggning 13
  • MER Anläggning 13
  • TRAST utgåva 2 – Trafik för en Attraktiv Stad
  • VGU 2012 – Vägars och Gators utformning
  • TRVKB 10
  • Tillgänglighetshandbok, Tyresö kommun
  • Gator för alla, Svenska kommunförbundet
  • I valet & kvalet, Svenska kommunförbundet
  • Topp & Belägg, Svenska kommunförbundet
  • Tillbaka till stenålder, Svenska kommunförbundet
  • Stenhandboken
  • Bära eller brista, Svenska kommunförbundet
  • Hållplatshandboken, Riktlinjer för utformning av hållplatser i Uppsala län
  • TRVK VÄG 2011
  • TRVR VÄG 2011
  • TRV Geo 2011
  • TRVK Bro 2011
  • TRVK Tunnel 2011
  • Vägmärkesförordningen
  • Beläggning med plattor och marksten av betong, andra upplagan
  • SS-EN 1338
  • SS-EN 1339
  • Anvisningar för grävning i allmän mark, Håbo kommun
  • Bygg ikapp, För ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning
  • SKL´s ”Handbok – Arbete på väg”
  • VVFS 2007:305 – Vägverkets föreskrifter om vägmärken och andra anordningar
  • VVFS 2008:272 – Vägverkets föreskrifter om storlekar på vägmärken och andra anordningar
  • Vägverkets publikation 2009:15 – Handbok vägmärken

4.2 – Gator och vägar

4.2.1 – Allmänt

Administrativa gränser för centrumytor i Håbo kommun framgår av bifogade filer under relaterad information.

Gatubenämningar:

  • In-/Genomfartsled
  • Huvudgata
  • Uppsamlingsgata
  • Lokalgata
  • Industrigata
  • Gång- och cykelväg

4.2.2 – Dimensioneringsgrund

4.2.2.1 – Utrymmeskrav

Krav

Gaturum som inte är en gång- eller cykelbana skall alltid rymma motorfordon och gång och cykeltrafik. I vissa fall finns utrymmen som skall dimensioneras separat, t.ex. träd, kantstensparkering, belysningsstolpar, refuger, annan vägutrustning eller konst. Inga hinder får vara placerade i kör-, gång- eller cykelbana.

För att säkerställa vinterväghållningen skall det finnas ett snöupplag på 1,0 meter. Det är tillåtet att bygga vägar utan snöupplag om det genomförs en särskild utredning om konsekvenser för gatudriften och den ökade driftskostnaden är godkänd av väghållaren. Gångbanor kan i undantagsfall användas för snöupplag på de gator som inte är byggda för genomgående gång- och cykeltrafik.

I direkt anslutning till skolor skall det i gaturummet finnas utrymme att hämta och lämna barn.

Projektering enligt god standard är alltid accepterad. Projektering som frångår god standard får aldrig ske utan godkännande från gatu- och parkenheten.

Tabell Utrymmeskrav
 God standardMinimikravKommentar till minimikrav
Parkering   
Parkeringsplats2,5 x 5 m2,3 x 5 mSvårt att lasta och packa bilen
Kantstensparkering personbil2,5 x 7 m2,0 x 6 mHuvudgator och klackparkering bör ha en bredd på 2,5m
Kantstensparkering lastzon (bredd)3 m2,5 m 
Snedställd parkeringUtredning krävsBeror på inkörningsvinkel (se VGU) 
För rörelsehindrade4,6 x 5 m3,7 x 5 mPlatser invid varandra kan dela på extra utrymme
Rörelsehindrade, kantsten3,7 x 5 m2,3 x 5 mFungerar ej för de i störst behov
Cykelparkering0,70 x 2,0 m0,45 x 1,5 mOlika höjd för cykelstyre krävs
MC2 x 3,5 m1,2 x 3 mMaximimått för lätt MC
Backningsutrymme7 m6 mFlera backningar krävs för att komma ut
Parkeringsyta25-30 kvm/bil inklusive körytaBeror på ytans mått och form 
Körfält   
Körfält, in-/genomfartsled3,5 m3,25 m 
Körfält, huvudgata3,5 m3 mMinimikrav för Lb, parkerade bilar kan hindra framkomlighet
Körfält, lokalgata2,75 m2,5 mMinimikrav för Lb, parkerade bilar kan hindra framkomlighet
Körfält, uppsamlingsgata3 m2,5 m 
Gångbana/trottoar2,5 m1,5 mUnder 2,00 kan medföra dyrare vinterväghållning
Passage för gående1,5 m0,9 mMotordrivna rullstolar är 0,9 meter
Dubbelriktad cykelbana3 m2,5 mUnder 2,5 kan medföra dyrare vinterväghållning. Vid fler än 3000 c/d gäller 3 m.
Dubbelriktad gång- och cykelväg 3,5 m2,5 mUnder 2,5 kan medföra dyrare vinterväghållning
Gång- och cykelväg > 2000 per/dag4 m3,5 mObehindrat möte 2 cyklister + 2 fotgängare ej möjligt. Separerade fält kräver minst 4 m.
Vändplatser   
Vändplats renhållningradie 11 mradie 9 mInga snövallar får lämnas i vändområdet
Vändplats lastbil/bussradie 15 mradie 13,5 mInga snövallar får lämnas i vändområdet
Andra vändmöjligheterSlinga eller T-korsning  
Korsningar   
Liten Cirkulationsplatsradie 16 mradie 15 mÖverkörningsyta med ev arbetsmiljö- och komfortproblem
Cirkulationsplats > 10000 fd/dagUtredning krävsReservera radie på minst 25 m radie i plan 
Radie för bussarUtredning krävs9 mFunkar om det är max 90 grader
Busshållplatser   
Fickhållplats3 m djup x 40 m2,5 m djup x 37 mPersonbil kan passera, ej ledbuss på hållplats
Körbanehållplats3 m djup x 25 m0 m djup x 16 mGC-trafik samsas med bussresenärer vid hållplats och alla SL bussar kan inte använda hållplatsen
Timglashållplats0 m djup x 25 m0 m djup x 25 m3,25 m körbana utan snövallar är optimalt
Oskyddade trafikanter   
Övergångsställe3 m2,5 mEtt övergångsställe får inte ha kortare linjer
Övergångsställe + cykelöverfart5 m4 mMinst 2,5 m övergångsställe + cykelöverfart med sockerbitar
GångpassageSom övergångsställe men ej målning   
Refug vid övergångsställe2 m1 mCykel respektive barnvagn kan ej stanna på vägen
Tillgänglighet, synskadad1 m 4-7 cm 0,7 m 4-7 cmSmalare riskerar att missas med käpp
Tillgänglighet, rörelsehind.1 m 1:200,9 m 1:12Bred permobil, risk för bakfall för rullstol vid större lutning
    

Kommentar

  • God standard accepteras alltid.
  • Kompromiss skall dokumenterat förankras hos gatu- och parkenheten.

Riktlinjer

Vid ett beräknat ÅDT (årsdygnstrafik) på under 1 000 f/d kan gång- och cykeltrafik hänvisas till blandtrafik när hastighetsbegränsningen är 50 km/tim eller lägre. Det är dock eftersträvansvärt att gång- och cykelvägar är gena och det kan i många fall vara lämpligt att planera för en genare gång- och cykelväg än bilväg även på vägar med låga flöden. Vid exploatering där antalet genererade bilresor är över 2 000 f/d skall särskild utredning för gång- och cykeltrafik genomföras.

4.2.2.2 – Obunden överbyggnad

Krav

En dimensionering av överbyggnaden ska göras oavsett om det handlar om nybyggnad eller ombyggnad.

4.2.2.3 – Radier

Krav

Svängradier skall dimensioneras enligt Hållplatshandboken. Om gatorna planeras för kollektivtrafik får bussarna inte ta utrymme från mötande körfält i svängar.

Riktlinjer 

Vid ombyggnation i befintlig miljö är det tillåtet, under förutsättning att det går att visa att det är en förbättring i jämförelse med nuläget, för bussar och lastbilar att ta utrymme från mötande körfält i kurvan.

4.2.2.4 – Sikt och växter vid fastighetsgräns

Krav

Vid plantering och underhåll av växter nära fastighetsgräns, skall de avståndskrav (fri höjd respektive avstånd från tomtgräns) som finns i "Klipp häcken" under relaterad information följas.

4.2.3 – Betäckningar/Brunnar

Dagvattenbrunnar - generellt

Dagvattenbrunnar skall vara försedda med sandfång.

Dagvattenbrunnar skall vara utförda i polypropen eller betong.

För montering av brunnar (med förhöjningsringar etcetera): Se AMA Anläggning, koder PD, PDB, PDB.5 och PDB.51.

Dagvattenbrunnar i hårdgjord yta

Brunnsbetäckning till rännstensbrunn skall vara körbar teleskopisk, typ Ulefos NV A1 Alcliff® eller likvärdig med låsbart galler.

Vid placering av rännstensbrunnar skall lägen vid fastighetsinfarter undvikas. Dränrännor i trafikmiljö skall vara av typ ACO Powerdrain eller likvärdig.

Dagvattenbrunnar i grönyta

Kupolsil av märke Ulefos eller likvärdig. Brunnar skall vara försedda med fallskydd och låsbart galler.

Runt kupolsilen skall skärv eller 3 rader smågatsten appliceras.

4.2.4 – Avrinning

Avvattning från kommunal yta får ej ske till annans tomt. (Se även avsnittt 4.6 Förhållanden i fastighetsgräns.)

4.2.4.1 – Tvärfall

Generellt

Vid konstruktion av kommunala gator och vägars tvärfall skall hänsyn i första hand tas till funktionella krav på:

  • Tillgänglighet.
  • Avvattning.

Då kommunala gator i allmänhet har låg hastighetsbegränsning (max 50 km/h), behöver inte hänsyn tas till kurvkrafter.

Körbanor

Standard på tvärfall (respektive körfält) på körbanor är 2,5% (+/- 0,5%). Toleransen får utnyttjas i projekteringsskedet. I utförandeskedet (slutbesiktning) godkänns en tolerans på ytterligare +/- 0,5%.

En kommunal standardgata är bomberad. Gator smalare än 6 meter (mellan asfaltskanterna) har i allmänhet enkelsidigt tvärfall (är skevade). Enkelsidigt tvärfall kan även tillämpas i speciella fall, där avvattningen eller omgivande terräng gör det svårt att anlägga en bomberad gata.

Gångvägar samt gång- och cykelvägar

Standard på tvärfall på gångvägar samt gång- och cykelvägar är 1,5%. I utförandeskedet (slutbesiktning) godkänns en tolerans på +/- 0,5% från detta värde.

MÅSVINGE kan tillämpas om det är nödvändigt med tanke på avvattning och intilliggande fastigheter.

4.2.4.2 – Vägtrummor

  • Material på vägtrumma skall vara PP (Polypropen)
  • Trummor skall ges en lutning som anpassas till befintligt vattendrag.
  • Där sättningar kan förväntas bör inte lutningen understiga 10 ‰.
  • Plåttrummor bör inte ges större lutning än 20 ‰, med hänsyn till risken för slitage av material som transporteras med vattnet. Trumögon förses med galler på dimension över 200.
  • Anslutningskapning skall följa slänt.

4.2.5 – Gator

Gatutyper

  • Huvudgata - transport till områden.
  • Uppsamlingsgata - samlar trafik från mindre områden till huvudgata.
  • Lokalgata - inom områden.
  • In-/Genomfartsled
  • Gång- och cykelväg

Utöver dessa gatutyper förekommer begreppet Industrigata. Dessa ska utredas separat.

4.2.5.1 – Gata

Krav körbanor

Körbanor skall dimensioneras enligt trafiksituationsmodellen i VGU. I huvudsak används utrymmesklass B. För gator med en genomfartstrafik över 1 000 f/d, industrivägar eller vägar med kollektivtrafiklinjer skall utrymmesklass A användas.

Villabebyggelse dimensioneras för mötande personbilar medan en högre exploateringsgrad skall dimensioneras efter för att personbil möter lastbil. Industrivägar och gator med betydande genomfartstrafik och/eller kollektivtrafiklinjer skall dimensioneras efter två mötande lastbilar. För samtliga vägar inom tätort kan sidoavstånd för 30 km/tim användas. Ingen passage avsedd för motorfordon får vara smalare än 4 meter.

4.2.5.2 – Gång- och cykelväg  

Gång- och cykelvägar smalare än 2,4 m kan godkännas efter att den ökade driftskostnaden utreds och godkänns av väghållaren. Bilspärrar skall ha en öppning på minst 1 meter.

Alla gång- och cykelstråk skall vara plana och samtliga passager över körbanor för motortrafik skall vara tillgänglighetsanpassade, enligt den modell som tagits fram av Tyresö kommun.

Alla nyanlagda gång- och cykelvägar skall anslutas till befintligt nät.

4.2.5.3 – Övergångsställe/Passage

Riktlinjer

För att ett övergångsställe skall anläggas krävs att det finns en definierad barriäreffekt från fordonstrafik samt attraktiva målpunkter för fotgängare.

För ett målat övergångsställe skall samtliga nedanstående punkter vara uppfyllda:

  • Årsdygnstrafiken bör vara över 1 400 fordon/dygn.
  • Det skall finnas attraktiva målpunkter för fotgängare på båda sidor om vägen, exempel är bostadsområden, skolor, handelsområden eller parker.

Utförande

Övergångsställen och passager som byggs i Håbo kommun har samma typ av utförande men kan skilja sig åt vad gäller linjemålning, skyltning och ytskikt. Tillgänglighetsanpassning görs enligt följande standard, vilken är Håbo kommuns tolkning av Tyresö kommuns specifikationer i Tillgänglighetshandbok:

  • Trottoaren vid övergångstället ska förses med en visuell och taktil ledning fram till trottoarkanten.
  • I syfte att förbättra den taktila ledningen bör pollare placeras i anslutning till övergångsstället.
  • Ena delen av övergångsstället förses med en 4-7 cm hög kant samt en rad med taktila varningsplattor, förslagsvis kupolplattor i avvikande kontrastfärg.
  • I syfte att underlätta för personer med rullstol och rullator ska 0,9-1,0 m av övergångsstället vara avfasat till 0-kant.

Se även bifogade typritningar under relaterad information.

På övergångsställen skall linjerna vara minst 2,5 m breda alt 2 m breda om det finns en cykelöverfart som är minst 1 m.

Övergångsställen och passager skall ha tillfredsställande belysning, minst lika stark som på omgivande ytor.

4.2.5.4 – Ledstråk

Ett ledstråk är en kontinuerlig följd av naturliga och konstgjorda ledytor samt varningsytor mellan en start- och målpunkt som endast avbryts av cykel- och körbanor. Ledstråk krävs för att underlätta orienteringen för människor med begränsad syn så att de kan förflytta sig självständigt. Ledstråk utomhus kan vara:

  • Räcke
  • Husvägg
  • Trottoarkant
  • Kontrasterande ränder eller färger på markbeläggning
  • Skillnader i markbeläggning

I första hand ska naturliga ledstråk användas vilket exempelvis kan vara skillnaden mellan gräs och asfalt vid en gångväg. Om det inte finns möjlighet att anordna tillräckligt bra naturliga ledstråk bör konstgjorda ledytor (ex. taktila gångbaneplattor) tillämpas i syfte att erhålla kontinuerliga ledstråk.

Ledstråk skall samrådas med lokalt tillgänglighetsråd innan projektering.

4.2.5.5 – Refuger

Dimensionering

Refuger skall aldrig vara smalare än 120 cm. (Anledning: Det skall gå att placera ett vägmärke med standardstorlek 60 cm på refugen, med 30 cm marginalför backspeglar på vardera sida.)

Refuger vi gångpassager och gång- och cykelpassager skall vara minst 200 cm breda. (Anledning: Väntande trafikanter med barnvagn alternativ cykel skall kunna vistas inom refugens bredd.)

Utförande

Refuger byggs med granitkantstöd (se även avsnitt 4.2.8.5), RF2 visning 12 cm i centrala Bålsta, se ritning under relaterad information.

4.2.6 – Parkeringar

Utformning

Där det finns parkeringsplatser ska behovet av parkeringsplatser för rörelsehindrade med parkeringstillstånd beaktas. Parkeringsplatser för rörelsehindrade ska vara tillgängliga och placeras nära entréer. Platser för på och avstigning ska vara tillgängliga för rörelsehindrade.

På detaljnivå ska följande krav beaktas:

  • Trottoarkanter och liknande kanter ska försänkas vid parkeringsplatser för rörelsehindrade med parkeringstillstånd.
  • Trottoarkanten ska försänkas vid entréer vid offentliga målpunkter.
  • Vid bostadshus och arbetsplats ska kantsten försänkas vid behov.
  • Försänkning bör inte ligga rakt ut från entrén och ska inte markeras med vita plattor.
  • Gångvägen mellan parkeringsplats eller plats för på- och avstigning och entré ska kunna användas av personer med funktionshinder.

Antal parkeringsplatser för besökare med nedsatt rörelseförmåga rekommenderas i en internationell standard, ISO 21542 enligt nedan:

Parkeringsplatser med upp till

  • 10 platser – 1 reserverad plats
  • 50 platser – 2 reserverade platser
  • 100 platser – 4 reserverade platser
  • 200 platser – 6 reserverade platser
  • > 200 platser – 6 + 1 för varje tillkommande 100 platser

4.2.7 – Korsningar och infarter

4.2.7.1 – Cirkulation

Generellt

Cirkulationsplatser skall dimensioneras efter körspår för LPS (lastbil med påhängssläp). (Eventuell överkörningsbar yta får inkluderas i körspåret.) Cirkulationsplats ska innehålla framdragen el och vattenpost om behov finns.

Refuger

Refuger i anslutning till cirkulationsplatser utförs enligt avsnitt 4.2.5.5.

4.2.8 – Beläggning/Kantstöd

4.2.8.1 – Asfalt

Val av beläggningstyp

In-/Genomfartsled

Slitlager: 40mm ABS16 70/100

Huvudgator

Slitlager: 40mm ABS16 70/100 alt. 40mm ABT16 70/100

Uppsamlingsgator

Slitlager: 40mm ABT16 70/100 alt. 30mm ABT11 70/100

Lokalgator

Slitlager: 30mm ABT11 70/100 alt. 40mm ABT16 70/100

Gångbanor, gång- och cykelbanor samt gång- och cykelvägar

Slitlager: 25mm ABT8 160/220 alt. 30mm ABT11 160/220

Busshållplatser/Industrigata

Slitlager: Val av slitlager utreds separat.

Val av bundet bärlager och eventuellt bindlager ska utredas separat i samråd med Gatuavdelningen i Håbo kommun.

4.2.8.2 – Betong

Allmänt

Betongmarksten och plattor:

Vid användning av betongmarksten och betongmarkplattor ska "Beläggning med plattor och marksten av betong", andra upplagan användas. I det fall betongmarkstenar ska trafikeras ska dessa läggas i förband och/eller bestå av låsande stenar.

Krav

För dimensionering av gator och ytor med beläggning av betong hänvisar vi till överbyggnadsmallen.

I det fall markstenar ska trafikeras ska dessa läggas i förband och/eller bestå av låsande stenar.

Stensatta och plattsatta ytor ska spännas in med kantsten eller en rad med storgatsten med motstöd av betong eller asfalt i centrala Bålsta.

4.2.8.3 – Natursten

Krav

Natursten ska vara av svensk granit eller likvärdig. 

Riktlinjer

Vid projektering av naturstensytor hänvisas till Stenhandboken och Tillbaka till stenåldern - handbok i stensättning.

4.2.8.4 – Fogmaterial

Allmänt

Med fogmaterial menas det fyllnadsmaterial som antingen vidhäftar, stödjer eller samverkar med betong- eller natursten. Fogmaterial väljs utifrån plats och krav.

4.2.8.5 – Kantstöd

Krav generellt

  • Vid utformning av gator med gångbanor ska kantsten med visning alltid användas.
  • Vid användning av grävd kantsten intill icke-hårdgjorda ytor ska motstöd av asfalt eller betong alltid användas
  • Vid användning av spikad kantsten intill icke-hårdgjorda ytor ska motstöd av asfalt alltid användas. På broar får kantsten av typen spikad kantsten inte användas.
  • Kantsten ska sättas i betong vid busshållplatser, refuger, cirkulationsplatser samt korsningar med stor tung trafik. (Undantag: Busshållplatskantstöd av betong, som sätts i grus med motstöd av betong.)
  • Vid markerat övergångsställe ska kantstenshöjden vara enligt typritning för övergångsställe.
  • Kantstensvisning för kommunala gator ska vara 12 cm.
  • Kantstensvisning vid busshållplatser ska vara 17 cm.

Krav centrala Bålsta

  • Håbo kommuns standard i centrala Bålsta är granitkantstöd av svensk granit eller likvärdig. Sättning av betongkantstöd medges endast undantagsvis.
  • Stensatta och plattsatta ytor ska spännas in med kantsten eller en rad med storgatsten med motstöd av betong eller asfalt.

4.2.8.5.1 – Granitkantstöd

Riktlinjer

Granitkantstöd RV2 är kommunens standard för gator.

Granitkantstöd sätts i betong med motstöd av betong enligt AMA Anläggning kod DEC.14.

4.2.9 – Sidoanläggningar

4.2.9.1 – Busshållplatser

Allmänt

Hållplatser ska utformas enligt Hållplatshandboken i Uppsala län.

Krav

Varje ny- eller ombyggnation av busshållplats ska föregås av en utredning.

Varje busshållplats ska tillgänglighetsanpassas vartefter de byggs om.

Rekommendationer

  • Kantstenshöjden ska vara 17 cm i syfte att underlätta på- och avstigande.
  • En taktil ledning fram till bussingången tillsammans med en varningsplatta underlättar orienteringen för synskadade.
  • Skriven information, inte tidtabeller, bör även finnas i punktskrift.

Papperskorg

Vid alla hållplatser som har väderskydd ska papperskorg finnas. 

4.2.10 – Konstbyggnader

4.2.10.1 – Broar/tunnlar

 Tekniska livslängder (minimikrav) 

  • Betong- och stålbroar dimensioneras i sin helhet för livslängdsklass 120 år.
  • Träbroar dimensioneras för livslängdsklass 80 år och för ingående betongdelar 120 år.
  • Stödmurar dimensioneras i sin helhet för livslängdsklass 80 år.
  • Kajkonstruktioner dimensioneras i sin helhet för livslängdsklass 120 år.
  • Byggnader dimensioneras i sin helhet för livslängdsklass 100 år.

Säkerhetsklass 

  • Säkerhetsklass 3 gäller generellt.
  • För grundläggningen gäller lägst Geoteknisk klass 2 (GK2).
  • Material och utformning vid nybyggnad bestäms från fall till fall.
  • Kontroll av erforderlig höjd för brandfordon och fordon för drift och underhåll måste göras i det enskilda fallet.

Dimensioneringsförutsättningar

Kraven på fri höjd ska uppfyllas vid nedböjning i en frekvent lastkombination i en varaktig dimensioneringssituation. Det fria utrymmet över en väg och dess sidoområden ska uppfylla kraven i VGU 2012. Se även TRVK Bro 11.

Klotterskydd

Samtliga om- och nybyggnationer ska klotterskyddas. Metod tas fram i samband med projektering.

Beläggning och isolering

  • Betong–Vid byggande av nya broar får inte bitumenprimer användas tillsammans med tätskiktsmattor. Bron förses med kombinerat skydds- och bindlager av 50mm PGJA. Beläggningen på brobana utförs med ABS 11 70/100 och för GC-bana ABT 8 160/220.
  • Trä – Avgörs från fall till fall i samband med projektering.
  • Stål – Avgörs från fall till fall i samband med projektering.

Räcke

Utformning av broräcken utförs enligt TRVK Bro 11. 

Alla ståldetaljer varmförzinkas eller rostskyddsmålas till miljöklass C5-M. 

Varmförzinkning utförs enligt TRVK Bro 11. 

Stänkskydd/bullerskydd utförs av minst 10mm skivor av klar ofärgad UV-beständig polykarbonatplast med reptåligt ytskikt. 

Genomföringar/tomrör för belysning, ledningar mm

Genomföringar/tomrör för belysning, ledningar mm, ska utföras i samråd med Beställare/ledningsägare.

Hänsyn ska tas till genomföringar vid brons konstruktiva utformning.

Det ska läggas in 2st extra tomrör, Ø110 i överbyggnaden på vardera sidan och som dras ut i vägkant utanför länkplattor. Tomrör förses med dragtråd av nylon.

Det ska säkerställas att genomföringar/tomrör dräneras.

Slänter

Slänter i anslutning till bron ska utföras med släntbeklädnad fram till det att en släntlutning av max 1:3 råder. Släntbeklädnaden ska sträcka sig minst 0,5 m utanför kantbalkens dropplinje.

4.2.10.2 – Stödmurar

Dimensioneringsförutsättningar

Prefabricerad stödmur används i första hand. Ytskikt m.m. avgörs från fall till fall.

I andra hand används platsgjutna konstruktioner.

Även andra material och varianter kan användas där så är motiverat ur t.ex. estetisk synvinkel.

Klotterskydd

Stödmurarna ska alltid klotterskyddas.

4.2.11 – Vägvisning/Vägmärken

Krav

Vid projektering av lokalgator eftersträvas en utformning som gör vägmärken överflödiga. Om detta inte är möjligt skall trafikregler som behöver märkas ut projekteras i samråd med väghållaren.

Vägmärken skall alltid ha högreflekterande yta (HR-reflex) och BLF-profil.

4.2.11.1 – Gatunamnskyltar

Tillämpning

Normerna är avsedda att tillämpas vid skyltsättning av nya områden samt vid utbyte av skadade eller äldre skyltar. För skyltar där läsbarheten understiger 10 m skall de bytas ut till nya.

Färg

Vit botten med svart text och bård. TSV:s anvisningar för vägmärken skall följas.

Textstorlek

De anvisningar som finns i ”Blinkfyrar” (se  http://www.blinkfyrar.se/pdf/27/länk till annan webbplats  s.57) ska användas.

Rekommenderade textstorlekar är:

  • Trånga miljöer 60/44mm
  • Normalt, 50km/h eller lägre 80/60mm
  • 70km/h eller högre, flera körfält i samma riktning 110/80mm

Höjd

TSV:s anvisningar för vägmärken skall följas.

Längd

Längden anpassas till antalet tecken på skylten samt till TSV:s normer.

Fundament

Rörfundament skall normalt användas. Fundamentets dimension anpassas till den totala skyltytan enligt skylttillverkarens anvisningar.

Stolpe

Stolpe för skall utföras av varmgalvaniserat stolpe med diametern 60 mm.

Klammer

Vid uppsättning av skylt skall BLF klammer användas. För att förhindra vridning av skylt skall klammer förses med stoppskruv. Vid montering på belysningsstolpe skall stolpens yta skyddas mot stoppskruvens mekaniska åverkan.

Placering

Läget för skyltplacering i enlighet med TSV:s regler för placering av vägvisare.

Placering i höjdled

Skyltar skall placeras så att de lätt kan observeras av trafikanter och ej är siktskymmande.

Placering på belysningsstolpe

Skylten får fastsättas på en belysningsstolpe om stolpens placering motsvarar kraven. På målade stolpar skall anpassade fästen användas så att ej skada uppkommer.

4.2.12 – Linjer och målning

Krav generellt

  • All befintlig vägmarkering som kommer att utgå i samband med om- och nybyggnad ska fräsas bort innan arbetet påbörjas.
  • Generellt ingen målning om färre fordon än 1 000 f/d.
  • Vid genomfarter skall massa användas vid målning.
  • Gul färg är en undantagslösning.
  • Körfält skall vara max 3,5 meter. Övrig vägbana skall vara vägren.
  • Kantlinje kan användas för sänkning av hastighet.

Krav centrala Bålsta

  • Parkeringsplatser målas med hela rutor.

4.2.13 – Anvisningar grävningstillstånd

Allmän plats

Med allmän plats avses vägar, torg, parker och andra områden som är allmänt tillgängliga och avsedda för gemensamt behov. Allmänna platser får i princip inte stängas av för allmänheten.

Avtal

För att anlägga och bibehålla anläggningar, ledningar med mer i allmän plats, krävs att ett avtal upprättas mellan anläggningsägaren och kommunen. Där regleras ersättningar och andra villkor av allmän och varaktig natur.

Grävningstillstånd

Innan något arbete i allmän platsmark får påbörjas ska grävningstillstånd sökas och beviljas för varje objekt. I Håbo kommun är det gatuavdelningen som handlägger detta. Ansökan om grävningstillstånd ska göras senast tre veckor innan arbetet påbörjas. Akuta grävningsarbeten får påbörjas utan att ansökan har lämnats in, men ansökan måste göras i efterhand. Ansökan om grävningstillstånd kan göras via länk under relaterade e-tjänster till höger.

Trafikanordningar

Vid behov av avstängning eller inskränkning i trafiken på gator, cykelvägar eller gångytor, krävs en godkänd trafikanordningsplan (TA-plan) innan arbetet får påbörjas. Gatu- och parkenheten skall ha getts skälig tid för granskning och godkännande av TA-plan, minst 3 veckor. Vid gatuavstängningar och schaktarbeten ska berörda fastighetsägare och butiksinnehavare informeras. Vid större omfattning på arbeten meddelas även allmänheten på lämpligt sätt. Ansvaret för denna information ligger hos anläggningsägaren. Exempel på TA-plan finns i SKL’s ”Handbok – Arbete på väg” och heter ”APV6 avstängningar typexempel”. Trafikanordningsplan kan göras via länk under relaterade e-tjänster till höger.

Trafikinskränkningar

Anläggningsägaren eller dennes entreprenör ska efter överenskommelse med gatuavdelningen meddela nödvändiga trafikinskränkningar till räddningstjänst, polismyndighet, bussbolag och andra berörda.

Arbeten nattetid

I de fall arbetet av trafikskäl måste utföras under lågtrafiktid, kl. 22:00 – 06:00, ska entreprenören anmäla detta till miljöavdelningen. Akuta grävningsarbeten får påbörjas utan att anmälan har skett till miljöavdelningen men anmälan ska göras i efterhand.

Fornminnen

I de fall fornminnen finns i närheten av arbetsplatsen ska länsstyrelsen kontaktas. Påträffas ett inte angivet fornminne ska detta anmälas till länsstyrelsen och arbetet inom berört område avbryts.

Syn

Innan arbete, som kan misstänkas ge skador på byggnad eller anläggning påbörjas, ska syn utföras och dokumenteras. Ansvaret för att detta genomförs ligger på anläggningsägaren/entreprenören.

Dokumentation

Innan arbetet påbörjas ska gata, kantsten med mer mätas in och avvägas så att återställning kan ske till förutvarande höjd, planläge och utseende. Eventuell ändring av utformning får bara ske efter överenskommelse med gatuavdelningen.

Uppställning, avstängning

Uppställning av bodar, maskiner, material med mer, ska ske i samråd med gatuavdelningen så att trafikstörningar minimeras. Tillgängligheten till bostäder, butiker och arbetsplatser ska beaktas, med särskild tanke på funktionshindrade. Skyddsanordningar ska ägnas fortlöpande tillsyn och vara märkta med entreprenörens namn.

Skydd av ledningar, mätpunkter med mer

Entreprenören ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att skydda närbelägna byggnader, anläggningar, ledningar och mätpunkter mot skador. Entreprenören ska även se till att material inte hindrar tillträde till eller döljer avstängnings- och inspektionsanordningar.

Skydd av vegetation

Marken runt träd och buskar får inte utsättas för tryck genom uppställning av arbetsbodar, fordon och dylikt, då detta kan medföra skador på rotsystem. För friväxande träd avser skyddet marken innanför dropplinjen (=kronans projektion). I inte tillämpliga fall till exempel träd med pelarform, ska omfattningen av skyddet göras av trädägaren/kommunen. Ytvatten ska avledas så att skador inte uppstår på närliggande områden eller anläggningar.

Flyttning

Gatsten, plattor med mer är kommunens egendom och ska transporteras till anvisad plats om gatuavdelningen ska återställa ytan.

Renhållning och snöröjning

Ansvar för renhållning, snöröjning samt underhåll av upplåtet område ligger på entreprenören under byggtiden och till dess gatuavdelningen besiktigat och godkänt arbetsområdet.

Brister

Påtalade brister beträffande trafik- och säkerhetsanordningar ska omedelbart avhjälpas. Jourtelefon måste lämnas till gatuavdelningen så att fel och brister kan åtgärdas även utanför ordinarie arbetstid. Gatuavdelningen har rätt att vid underlåtenhet utföra detta på anläggningsägarens bekostnad.

4.2.13.1 – Återställning

Alla återställningar ska utföras enligt senaste utgåva av AMA. Anläggning eller arbetsområde ska återställas till ursprungligt skick. Arbetsområde och upplagsplatser ska efter att arbetet avslutats vara uppstädade. Skadade mätpunkter återställs av gatuavdelningen på entreprenörens bekostnad. Betäckningar ska anpassas till omgivande markhöjd. Överasfalterade betäckningar ska friläggas av den som lagt ut beläggningen oavsett garantitid och garantibesiktning.

Återfyllning upp till terrassyta

Man bör eftersträva att ha schaktets väggar jämna och med en jämn lutning uppåt från botten och i övrigt anpassat så att det går att komprimera materialet vid återfyllning. Återfyllning under terrass ska utföras med sorterat befintligt material eller med material med samma tjälfarlighetsklass. Lagren återställs i tjocklekar lämpliga för packning. Bredder måste anpassas så att packningsredskapet kan utnyttjas helt.

Återfyllning över terrassyta

Krossmaterial Infarter/bussgatorBostadsgatorGC-vägar
Bärlager (0-40)120 mm80 mm80 mm
Förstärkningslager (0-40 till 0-100)480 mm480 mm300 mm

Tillfällig beläggning

På belagda gator och gång- och cykelvägar med betydande trafik, ska den återfyllda ytan direkt beläggas med AG-massa eller provisoriskt med kallasfalt tills den färdigställs med nytt slitlager. Under vinterperioden, då det kalla klimatet försämrar förutsättningarna för återställning med ordinarie toppbeläggning, ska tillfällig återställning utföras direkt.

Asfaltbeläggning

Beläggning ska utföras senast 4 veckor efter återfyllnad. Yta som justerats för beläggning och inte kan spärras av, till exempel ränna över hela vägen, får inte ligga öppen över natten.

Infarter/bussgator och gator med tjock beläggning - 100 mm AG + 40 mm ABT 16, 70/100

Bostadsgator med tunn beläggning - 50 mm AG + 30 mm ABT 11, 70/100

Gång- och cykelvägar - 40 mm AG + 25 mm ABT 8

Beläggningskanter ska vara raka och formen rektangulär. Beläggningskanten ska förskjutas en tredjedel av schaktdjupet, dock minst 25 cm i förhållande till schaktkanten. Raka och rena asfaltkanter ska klistras med asfaltlösning innan beläggning utförs. Efter utförd asfaltering förseglas skarvarna med en 3 – 5 cm bred och rak remsa av asfaltemulsion och sand/stenmjöl.

  • Gångbanor och refuger <1,5 m: Lägg hela bredden
  • Gångbanor och refuger > 1,5 m: Om schakten överstiger halva bredden, lägg hela bredden.
  • Om det finns gamla lagningar: såga upp så att det inte blir två lagningar närmare varandra än 60 cm.
  • Ta bort gammal beläggning så att det inte blir skarvar närmare brunnar och kantstenar än 60 cm
  • Undvik att få skarvar i hjulspår.

Sten- och plattyta

Plattor och markstenar ska vara hela, rena och befriade från fogmaterial. Sättning ska ske i sättsand i samma förband som omgivningen. Gatsten sätts i ursprungligt mönster.

Vägmarkering, målning

Vägmarkering ska återställas till minst samma skick som tidigare.

Vegetationsytor

Vegetationsytor iordningställs med jordförbättring, kalkning, gödsling och sådd/plantering enligt gatuavdelningens anvisningar. Naturmark återställs lika ursprunglig mark. Kantsten ska återanvändas eller ersättas med likvärdig sten.

4.2.13.2 – Inmätning

Avser anläggningsarbetet nedläggning av nya eller utbyte av befintliga ledningar i ny sträckning, ska anläggningsägaren mäta in ledningarna digitalt och redovisa enligt markavtal.

4.2.13.3 – Besiktning

Besiktningars omfattning såsom för-, del-, övertagande-, eller slutbesiktning anges i AF-del. Om inget anges eller AF-del saknas ska besiktning alltid utföras av anläggningsägarens och gatu- och parkenhetens representant.

Garantitid 5 år om inget annat anges. Eventuella fel vid besiktning ska avhjälpas utan dröjsmål av entreprenören om ingen annan överenskommelse gjorts.

4.3 – Grönytor och parker

4.3.1 – Allmänt

Riktlinjer

  • Allergiframkallande växter ska undvikas vid lekplatser, dagis och skolgårdar och i direkt anslutning till sittplatser.
  • Giftiga växter som finns med i Giftinformationscentralens växtlista ska undvikas i anslutning till lekplatser. http://www.giftinformation.se/AlphaList_vaxt.asp?CategoryID=6225länk till annan webbplats
  • Kvalitetsregler från GRO ska följas. Beställaren ska ha möjlighet att besiktiga växter innan plantering.
  • Då den valda arten och kvaliteten finns som E-planta skall detta väljas.

4.3.2 – Växtbäddar

Strukturen på växtjord och mineraljord ska vara homogen. AMA:s anvisningar för växtbäddar skall följas.

Trädgropar

Trädgropar innerstad utan skelettjord: djup varierar beroende på terassmaterial men min. diameter/kubikmeter 10m 3

Trädgropar innerstad med skelettjord: nedspolning av jordmaterial enligt AMA, DCL. 131

Växtjord

All växtjord ska vara fri från rotogräs

Mullhalten i växtjordar som AMA rekommenderar ska vara 5-8 %. Om mullen är nytillverkad kan en mullhalt på 8% innebära 65 % av volymen vilket kan orsaka att växtbädden sjunker ihop. En mullhalt på 5 % är bättre för att vara på den säkra sidan.

Lerhalten för prydnadsgräsmattor ska inte vara mer än 5 %

Lerhalten för bruksgräsmattor ska inte vara mer än 10 %

4.3.3 – Träd

Riktlinjer

  • Storlekar, gatuträd minst högstam 20-25 om inte annat anges. Parkträd bestäms i samråd med beställaren.
  • Träd ska placeras så att trädkronorna inte växer in i varandra vid slutlig storlek. Undantag kan göras om det ingår i gestaltningen. Det gäller även träd som ska formklippas.
  • Träd ska placeras så att onödiga framtida beskäringar undviks.
  • Träd med klibbiga löv och fruktbärande träd undviks vid parkeringar och i direkt anslutning till gång- och cykelvägar.
  • Träd inom arbetsområde ska skyddas.

Uppbindning

Principritning, se AMA Anläggning kod DDC.11:3

4.3.4 – Buskar

Antal och placering av buskar anpassas vid projektering av det specifika objektet.

4.3.5 – Perenner

Perennytor ska alltid planeras så att växterna efter etablering täcker marken.

4.3.6 – Rosor

Om det tidigare vuxit rosor på den plats där man vill plantera nya rosor, ska den befintliga jorden bytas ut, ned till ett djup av minst 80 cm. Detta görs för att jordtrötthet, d v s när nematoder tagit över mikrolivet i marken, inte ska uppstå.

4.3.7 – Lökar

Långlivade sorter ska i första hand väljas.

4.3.8 – Bevattning

Riktlinjer

Bevattningen skall ske så att det uppnås en säker och stabil etablering.

Träden vattnas efter plantering så att hela profilen blir genomvattnad. Vattensäck ska användas vid trädplantering.

Parkmark – tillfällig bevattningsvall/vattensäck

4.3.9 – Lekplatser

Svensk standardsamling SS-EN 1176 och SS-EN 1177 för lekplatser ska följas. Lekredskapens säkerhetsyta ska framgå på ritningen. Vid specialtillverkning av lekredskap ska auktoriserad leksäkerhetsbesiktningsman anlitas.

Alla brunnar ska vara låsta och försedda med fallskydd.

När nya lekplatser anläggs ska tillgänglighetskraven enligt ALM 2 och Enkelt avhjälpta hinder i enlighet med PBL 17 kap § 21a och HIN1 uppfyllas.

Papperskorgar ska alltid finnas på lekplatsen.

Bord och bänkar ska alltid finnas på lekplatsen.

Sandytorna, både strid sand och bakbar sand, ska vara väldränerade. Strid sand ska uppfylla kraven enligt EN 1176-1177.

Trä får inte vara kreosotbehandlat, ej heller innehålla krom eller arsenik.

4.4 – Övrig utrustning

4.4.1 – Trafiksignaler

Allmänt

Trafiksignalens primära syften är att:

  • ge optimalt trafikflöde och bättre trafikflyt
  • prioritera olika trafikantkategorier eller trafikströmmar
  • reglera stora trafikströmmar till överbelastade trafiksystem.

Styrande dokument

Trafiktekniska funktioner ska följa funktionsbeskrivningar och utföras enligt Trafikverkets publikation 1991/55-D8, "Föreskrifter och allmänna råd för trafiksignaler".

Vid nybyggnation ska Trafikverkets publikation enligt ovan tillämpas inom hela avsnittet 5501 "Att bygga trafiksignalanläggningar".

Krav

Nya signaler skall projekteras för att passa i befintligt system med utrustning för övervakning.

Tidsstyrning för bil projekteras efter trafikmängd.

För fotgängare skall gångtiden vara minst 30 sek och minst 10 sek/körfält där mer än tre körfält förekommer.

Endast vägmärken får markeras på trafiksignalstolpar.

4.4.2 – Parkbänkar

Produktval 

  • Gång- och cykelvägar – LAPPSET, Scandinavia. Färg: grön. Platsgjuten. Med armstöd.
  • Centrum – BYARUM, Joy. Färg: oljad Mahogny. Platsgjuten. 

Krav

  • Fasta soffor och bänkar ska kunna fästas både i mark och på betongunderlag.
  • Sitthöjden ska vara 45 - 50 cm.
  • Sitt- och ryggbrädor ska vara hållbara mot åverkan och lätta att byta ut.

4.4.3 – Papperskorgar

Allmänt

Papperskorgar ska vara lättåtkomliga för tömning. Papperskorgar ska i första hand placeras i anslutning till sittplatser.

Produktval

  • Centrum och samlingsplatser – HAGS, Rosen 40L. Färg: Svart.
  • Övriga gång- och cykelvägar – Jansson & Partner, OTTO50, plåt. Färg: grön

4.4.4 – Cykelställ

Krav

Standardfärg RAL 9005.

4.4.5 – Räcken

Krav

Standardfärg RAL 9005

4.4.6 – Bilspärrar

Allmänt

För bilspärr krävs en bom.

Produktval

Smekab Bilspärr Bix eller likvärdig. Mått: 1.0 – 3.0 m.

Bixbomar ska ha reflexer och brandkårslås. 

Krav

Ytbehandling, varmförzinkad.

4.4.7 – Markgaller

Allmänt

Markgaller till träd ska användas där träd står i hårdgjord yta.

Produktval

Centrum – JOM Markgaller, klassiskt.

4.4.8 – Stamskydd

Allmänt

Stamskydd ska användas i samband med markgaller i hårdgjord yta.

Krav

Standardfärg RAL 9005

4.4.9 – Informationstavla

Produktval

Bestäms i överenskommelse med kommunen.

4.5 – El-, tele-, värme- och VA-kanalisation

Generellt

El-, tele- och värmekanalisationer skall om möjligt placeras under gångbanor samt gång- och cykelvägar. Dessa skall även separeras i plan från VA (se krav i Teknisk handbok för VA). Om möjligt, så skall djupa ledningar (VA) separeras från grunda ledningar (fjärrvärme, el och tele). Bäst lösning uppnås om möjlighet finns att placare VA-ledningarna på gatans ena sida, och de grunda ledningarna på andra sidan.

Då rör förläggs sida vid sida, skall dessa alltid ha en inbördes separation på minst 5 cm, så att rätt packningsgrad på kringfyllning mellan dessa kan uppnås (gällande EBR rapport KJ 41:09 skall följas).

Om (brist på) utrymme gör det nödvändigt att förlägga skyddsrör i flera nivåer (över varandra), så skall separat ledningsbädd för varje lager utföras (gällande EBR rapport KJ 41:09 skall följas).

4.6 – Förhållanden i fastighetsgräns

4.6.1 – Markhöjd och avvattning i anslutning till fastighetsgräns

Inledning

Detta avsnitt ger anvisningar för planering, projektering och utförande av markanläggningar i anslutning till fastighetsgränser, där Håbo kommun är fastighetsägare på ena sidan av gränsen.

Kommunens organisation

Texten i tekniska handboken handlar om kommunen som fastighetsägare. När det gäller kommunen som myndighet, till exempel när marklov eller schakttillstånd krävs, behandlas inte i detta avsnitt. När det gäller detaljplanelagd allmän platsmark där kommunen är huvudman, så är gatu- och parkenheten markförvaltare.

Reglering av förhållanden vid fastighetsgränser

Grundförutsättning är att man som fastighetsägare inte får ändra förhållandena vid fastighetsgränsen med avseende på:

  1. Höjdsättning
  2. Dagvattenföring
  3. Stabilitet och bärighet i marken

Som fastighetsägare har man inte rätt att, utan grannfastighetens ägares medgivande, placera anläggningar eller delar av anläggningar på grannfastigheten.Om man som fastighetsägare har behov av att ändra förhållandena vid fastighetsgränsen, så måste avtal träffas med ägaren till grannfastigheten.

4.6.2 – Dörrar och grindar nära fastighetsgräns  

Dörr eller grind som ligger i anslutning till fastighetsgränsen mot kommunal gatumark, får av trafiksäkerhetsskäl inte inkräkta på kommunal mark när den öppnas.

Sidansvarig:

2017-03-20

Näringsliv och arbete

Klicka för support
Stäng supportfönster