Håbo kommun logo
Close translate window Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Håbo website in other languages
Håbo kommun logo

Här lever och arbetar vi i en attraktiv miljö med Mälarens vatten och naturen nära inpå oss.

2015-12-17
Rubrik
Ingress
Läs mer här
phone
Information
0171-525 00
Pil ner

Kontakta Håbo

Kontakta Håbo kommun

Kontaktuppgifter

Telefon: 0171-525 00

E-postadress: kommun@habo.se

Håbo kommunhus
Centrumleden 1
746 80 Bålsta

Jan Fridegård

År 1903 kom Johan Fridolf Johansson, yngste son i en statarfamilj, till Övergrans socken. Vi känner honom som Jan Fridegård.

Hans far, Johan Alfred Johansson, hade fått tjänst som ladugårdsförman på Katrinedals herrgård och under statarnas flyttvecka anlände familjen från Gåde i Boglösa. Johan Fridolf "Fride" Johansson föddes den 14 juni 1897 på Enköpings-Näs, men familjen flyttade därifrån till Boglösa redan samma år och det var därifrån han hade sina första minnen av den vida soliga upplandsslätten.

Tiden på Katrinedal satte spår i Fridegård och i hans författarskap.

Hans unika talang och förmåga att fånga det uppländska landskapet kring Mälaren har gett eftervärlden en klar bild av statarsverige i början av seklet. I sina romaner och noveller skildrar han hur livsvillkoren såg ut. Han räknas till en av de stora förvaltarna av den folkliga berättarkonsten, med ett socialt patos för de små människorna, de som var lite annorlunda - för särlingarna och för självtänkarna.

Det i sin tur har lett till att Håbo kommun på flera sätt uppmärksammat författaren. I BildningsCentrum Jan Fridegård finns Håbos gymnasium. I Övergran, inte långt från herrgården Katrinedal, finns Fridegårdsmuseet.

I november 2005 instiftades Håbo kommuns Jan Fridegårdpris.

 Läs mer om Jan Fridegårdspriset.»

Fridegård lyrikdebuterade 1931 och gav ut sin första roman, "En natt i juli", 1933. Se den samlade utgivningen nedan.

Fridegård skrev om sitt alter ego Lars Hård och producerade sedan trilogin om trälen Holmes kamp, i vikingatid, mot överheten - ett tema som genomsyrar hela Jan Fridegårds författarskap.

Fridegård flyttade flera gånger i området, bodde bland annat i Täby och Vallentuna.

Den svarta lutan, 1931
En natt i juli, 1933
Jag, Lars Hård, 1935
Barmhärtighet, 1936
Tack för himlastegen, 1936
Offer, 1937
Äran och hjältarna, 1938
Statister, 1939
Trägudars land, 1940
Torntuppen, 1941
Här är min hand, 1942
Gryningsfolket, 1944
Kvarnbudet, 1944
Fäderna : stenåldern, 1947
Johan From, Lars Hård och andra, 1948
Offerrök, 1949
Kvinnoträdet, 1950
Lars Hård går vidare, 1951
Johan Vallareman och andra sagor, 1952
Porten kallas trång, 1952
Vägen heter smal, 1953
Sommarorgel, 1954
Larsmässa, 1955
Lyktgubbarna, 1955
Flyttfåglarna, 1956
From och Hård, 1956
Arvtagarna, 1957
En bland eder, 1958
Muren, 1959
Svensk soldat, 1959
Soldathustrun, 1960
Mot öster - soldat!, 1961
Soldatens kärlek, 1962
Hemkomsten, 1963
Noveller, 1965
Tre stigar, 1967

Postuma utgivningar

Hallonflickan, 1968
Den blå dragonen. Självbiografiska berättelser, 1971
Ängslyckan och andra berättelser, 1973
Jag, Jan Fridegård, självbiografiska texter från Enköping och Håbo, 1999.

Fridegårdmuséet - Statare och Hembygd

Fridegårdmuseet ligger vid Övergrans kyrka. Ett museum i Jan Fridegårds barndoms- och ungdomsbygd inrett med författarens möbler och andra inventarier från arbetsrummet i Uppsala. Där berättas om statarliv och Fridegårds liv.

Museet restaurerades för en nyinvigning 2004. Under juni-augusti är muséet öppet varje lördag och söndag mellan 11-15. 

Läs mer om Fridegårdsmuséet här.»länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sidansvarig:

2016-03-04

Uppleva och göra

Klicka för support
Stäng supportfönster