Close translate window Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Håbo website in other languages
Håbo kommun logo

Här lever och arbetar vi i en attraktiv miljö med Mälarens vatten och naturen nära inpå oss.

2015-12-17
Rubrik
Ingress
Läs mer här
phone
Information
0171-525 00
Pil ner

Kontakta Håbo

Kontakta Håbo kommun

Kontaktuppgifter

Telefon: 0171-525 00

E-postadress: kommun@habo.se

Håbo kommunhus
Centrumleden 1
746 80 Bålsta

Cykla på Skohalvön

Visste du att Skokloster betyder "klostret i Skog" på medeltidssvenska?  De som bodde här på halvön kallades ”skogsboar”. Ända sen 800-talet, alltså tidig vikingatid, har det bott människor på Skoklosterhalvön och under medeltiden slog flera stormansätter ned sina bopålar här. Ett bekant namn ur vår tidiga historia är Knut den Långe som hade sitt residens här och var Sveriges kung från 1229 till 1234. Idag har halvön över två tusen bofasta invånare. Men under sommarmånaderna strömmar hundratusentals besökare till från världens alla hörn till för att njuta av levande historia, gammal god kultur och allt annat denna unika plats har att erbjuda.

På halvön finns många små och större vägar som passar mycket bra för en cykeltur. På kartorna som togs fram under 2015 finns cykelslingor på upp till 24 kilometer med intressanta besöksmål utmärkta längs vägen. Kartan och mer information kan du hämta uppe till höger. 

Lilla turen

Den lilla cykelturen är 15 kilometer lång och går längs grusvägar i skogs- och åkermarker.

1 Nybygget

Den här torpet hette ursprungligen Nytorp och är en viktig del av Skoklosters kulturmiljö. Ursprungligen uppfördes det något längre söderut på det som idag är åkermark. På 1850-talet flyttades byggnaderna till dess nuvarande plats, torpet blev i samband med det backstuga och kom att kallas Nybygget. Bostadshuset är en parstuga från första häften av 1800-talet och har en mindre utbyggnad baktill. En bod från tidigt 1800-tal ligger öster om huset men är numera i dåligt skick. Ett före detta fähus ligger på andra sidan vägen och tillhör idag Skokloster 2:1.

2 Sandhagens naturreservat

”En riktig urskog!” Så har Sandhagens naturreservat beskrivits av besökare som fascinerats av den vilda, orörda naturmiljön. Här har människan inte påverkat den rika och skiftande florans livscykel på något sätt vilket skapar en unik upplevelse för besökaren. Med Sandhagen avses den barrskogsbevuxna nordbranten mot Ekoln, sydöst om Norsholmen. Branten består av sand och moränmark med ett delvis mycket gammalt trädbestånd av 300-åriga tallar och 200-åriga granar. På marken kan du hitta sällsynta arter så som bombmurkla, desmeknopp och dvärghäxört.

3 Dampeboda rastplats

Någon kilometer efter Nybygget hittar du en trevlig rastplats  på höger sida av vägen. Här finns bord och bänkar, ett idealiskt ställe för vila och en fika innan du cyklar vidare mot Bagarbo.

4 Bagarbo

Bagarbo har en stundtals dramatisk historia som är intressant i flera avseenden. Både gården och dess tidigare ägare har haft stark anknytning till Skokloster slott och kyrka. De numer utslocknade adelssläktena Sabel och Silfverlås hade sitt säte här och är gravsatta i Skokloster kyrka. Flertalet av byggnaderna i området är av stort historiskt intresse och räknas som mycket värdefulla.

År 1576 såldes Skohalvöns västra del till Per Joensson som var statligt anställd som tolk i ryska. Han adlades senare till Sabel. Under 1600-talet bildades ett säteri av egendomen som även innefattade Kaddala, Dampeboda samt torpen Lilltorp och Lillåker. Bostadshuset i Gamla Bagarbo uppfördes troligen runt sekelskiftet 1800 som sätesbyggnad till Bagarbo.

År 1703 avled den siste arvtagaren på manssidan av släkten Sabel och ätten dog ut. En kvinna ur samma släkt, Maria Sabel, gifte sig med en kusin ur ätten Silfverlås. Han dog 1708 och begravdes i svärföräldrarnas sabelska gravkor i Skokloster kyrka. Maria Silfverlås, född Sabel, begravdes också där som den sista av sin ätt 27-12-1732.

Om man granskar antavlorna dyker det upp en del intressanta fakta. Bland annat en Carl Gustaf Silfverlås, född 1673, som var officer i Karl XII:s karolinska arme. Han togs till fånga av ryssarna efter nederlaget vid Poltava och satt krigsfånge i Tobolsk till 1722. Efter frisläppandet återvände han till Bagarbo, 49 år gammal och gifte sig med en 16-årig flicka. Carl Gustaf dog 1733 och ligger begravd i sabelska gravkoret medan hustrun avled tre år senare, endast 32 år gammal.

Deras ende son Gustaf Gabriel Silfverlås sålde senare Bagarbo och Kaddala till greve Erik Brahe. Erik Brahe i sin tur avrättades 1756 efter anklagelser om att vara medskyldig i den konspiration som eftersträvade att utöka kungamakten under drottning Lovisa Ulrikaslänk till annan webbplats kuppförsök.  

Säteriet Bagarbo tillhörde sedan Skoklosters gods fram till 1885 då marken utarrenderades. Under 1800-talets slut användes både Bagarbo och Kaddala som statarbostäder. 1976 övergick Bagarbo och de närliggande fastigheterna Kaddala och Dampeboda  i Svenska kyrkans ägo. Bagarbo och Kaddala är ett tydligt exempel på två viktiga skeenden i landsbygdens historia – säteritiden och statartiden. Därför bör flertalet av byggnaderna i området räknas som mycket värdefulla.

5 Arnöhuvud

Arnöhuvud är en av Skoklosterhalvöns mest populära besöksmål. Platsen bjuder på en fantastisk upplevelse för den som söker en stunds stillhet och avkoppling i en vacker, orörd naturmiljö.

Vid Arnöhuvud är Uppsalaåsen 45 m hög och 400 m bred. Sluttningarna ner mot vattnet är branta och klädda med barrskog. På bronsåldern var Arnöhuvud en ö varifrån man hade bra utsikt över vattenleden in mot Uppsala. Spår efter dåtidens människor syns fortfarande i form av flera stenrösen.

Du kan även ta dig hit med bil men den får du lämna vid parkeringsplatsen. Här finns också informationstavlor. Från parkeringen kan du välja mellan två stigar. Den ena, 650 m lång, går genom skog med mycket lövträd och leder ner mot vattnet och Reveludden. Följer du den andra stigen kommer du efter ca 1,3 km upp till toppen av Arnöhuvud. Ta gärna med fika. En utmärkt plats för dig som vill stanna upp en stund och reflektera eller bara finnas.


6 Sjustastenen – U 678

Det runristade stenblocket ligger i en stenig skogshage 12 meter söder om boningshuset i Sjusta. Ristningen vetter åt nordöst. Inskriptionen berättar en del om förhållandena under vikingatiden. Två kvinnor har reste minnesstenen efter söner och en make som dödats i strid. Männen är borta, endast de sörjande kvinnorna finns kvar hemma.

Inskriptionen betyder:

Runa lät göra minnesvården efter Spjallbude och efter Sven och efter Andvätt och efter Ragnar, hennes och Helges söner och Sigrid efter Spjallbude sin man. Han blev död i Holmgård i Olovskyrkan. Öpir ristade runorna


7 Salsta gård

Salsta by bestod från tidig medeltid fram till 1800-talets början av fyra gårdar och var därmed socknens största by. År 1612 blev Salsta, genom en donation ett fristående säteri till som såldes till Carl Gustaf Wrangel 1669. De fyra gårdarna kom därmed att bli arrendegårdar under Skoklosters Gods. I samband med storskiftet 1804 reducerades de till tre gårdar och vid laga skifte 1880 till två. De återstående gårdarna var i drift fram till 1950-talet. Byn ligger uppe på en moränhöjd omgiven av slättlandskapet och räknas som ett mycket viktigt inslag i kulturmiljön.


8 Brahems gård

På Skoklosterhalvön, mitt i gammalt vikingaland ligger Brahems Gård. Brahem byggdes ursprungligen som skola 1904 och fungerade som sådan fram till 1959. Fastigheten övergick då i privat ägo. Idag är Brahems Gård, förutom privatbostad en viktig del av landskapsmiljön där ägaren föder upp får av rasen Gute, en utrotningshotad svensk lantras.

Gutefåren passar bra in i landskapet med sina karaktäristiska horn och är fantastiska landskapsvårdare. Vi hyr ut fåren till bete på och i närheten av Skoklosterhalvön.

9 Flasta mur

Visste du att trollformeln hokus-pokus har sitt ursprung i den medeltida Gudstjänsten?

Välkommen till Flasta kyrkoruin eller Flasta mur som den också kallas. Det är ingen tillfällighet att den ligger just här. Kristendomen slog igenom tidigt i den här trakten på grund av närheten till Sigtuna där ett av våra äldsta biskopssäten var beläget. Sjövägen rör det sig bara om någon mil.

Kyrkan uppfördes i början av 1100-talet. Då var Sverige ett katolskt land och religionen hade en helt annan betydelse än idag för människors vardag.

Kyrkan byggdes i typisk romansk stil med ett långhuslänk till annan webbplats och ett smalare korlänk till annan webbplats med en halvrund utbyggnad, en så kallad absidlänk till annan webbplats, samt ett torn i väster. Vid korets södra sida fanns en utbyggnad som man inte säkert vet vad den användes till. Möjligen kan den ha varit gravkapell åt en stormannaätt. Utanför kyrkan ligger den forna kyrkogården men av den finns inga synliga spår längre.

På 1230-talet kom cisterciensernunnorlänk till annan webbplats från Byarums klosterlänk till annan webbplats i Smålandlänk till annan webbplats hit till Uppland och troligen anlades deras första bostäder här i närheten av Flasta gamla sockenkyrka, som sannolikt också blev deras första klosterkyrka.

Under 1240-taletlänk till annan webbplats började man bygga Skokloster kyrkalänk till annan webbplats med tillhörande klosteranläggning vid Skohalvönslänk till annan webbplats östra strand och 1288 invigdes den nya kyrkans altarelänk till annan webbplats. Några år senare brann Flasta gamla kyrka och sedan slutade man använda den.

I mitten av 1600-talet påbörjade Carl Gustaf Wrangel bygget av Skokloster slott och han behövde mycket sten för ändamålet. En dag lät han sina kanoner spela mot den gamla kyrkans murar. Men de var byggda med omsorg och stod emot angreppet med oväntad styrka. Därför höjer sig än i dag delar av den gamla ruinen här uppe i lunden vid Flasta.

Idag finns bara de kvarlämnade gråstenmurarna kvar av Flasta kyrka men under tidig medeltid var det här en viktig plats. Det var här man mötte Gud och den himmelska världen. Gudstjänsten såg mycket annorlunda ut jämfört med idag. Den förrättades huvudsakligen på latin och var ett mysterium och ett skådespel för de medeltida människorna, förmodligen en spännande kontrast till den vanliga, grå vardagen.

Det viktigaste var mässan, som i regel firades varje morgon. På vardagar var det oftast inte många församlingsmedlemmar närvarande och det hände att prästen och klockaren fick fira mässan själva. På helgerna var uppslutningen större.

Enligt reglerna skulle mässan firas på fastande mage så prästen fick vänta en bra bit in på morgonen med att äta frukost. Han hade också en hel uppsättning färggranna mässkrudar för olika tillfällen och behövde helst hjälp av klockaren för att klä på sig. Å andra sidan tog den medeltida mässan endast omkring en timme att fullborda.

"In nomine Patris et Filii et Spiritus Sancti. Amen" Så började den medeltida gudstjänsten. Översatt till svenska lyder texten ”I Faderns, Sonens och den Helige Andes namn. Amen” Människorna förstod inte allt vad prästen sa men de lärde sig att känna igen vissa ord och uttryck. Men det viktigaste var inte att man förstod allt. Det väsentliga var det man såg och upplevde. Rökelse och vaxljus gav luktupplevelser och förmedlade en särskild stämning. Jämfört med dagens gudstjänster i Svenska kyrkan hade predikan en undanskymd roll och förekom bara vid vissa speciella fester som helgondagar eller vid påsk och jul. Den lästes då på folkspråket, det vill säga svenska i Sverige och danska i Danmark. Predikan var kort, tämligen förutsägbar och brukade rymma standardutläggningar om synd och plikt samt uppmaningar om givmildhet.

Ibland vände sig prästen mot folket och sa på latin: "Dominus vobiscum" vilket betyder ”Herren vare med er”. Folket svarade "Et cum spiritu tuo". På svenska:”Och med din ande”

Det viktigaste i gudstjänsten var nattvardsfirandet. Då klämtade man i en speciell klocka som kallades primklockan. Prästen höjde brödet och sa "Hoc est corpus meum". Den latinska frasen har inspirerat till våra dagars trollformel Hokus-Pokus som alla barn känner till. Att orden egentligen betyder ”detta är min kropp” är inte lika välkänt men det spelar mindre roll. Det väsentliga är att frasen har samma magiska innebörd nu som då. När klockan klämtade igen höjde prästen kalken med vin för att alla skulle se det under som skedde när bröd och vin  symboliskt förvandlades till Kristi kropp och blod.

Det fanns inga bänkar i kyrkan men människorna kände det säkert som en fördel att kunna vandra omkring lite i kyrkan, speciellt om det var kallt. Under vintern var det inte ovanligt att man placerade ut fyrfat med glödande kol för att man skulle kunna värma sig.

Vid en första anblick är Flasta kyrkoruin inte lika imponerande som i fornstora dar. Men det är en spännande plats som har en intressant historia att berätta. År 2006 gjordes arkeologiska utgrävningar inom ruinens område. Man hittade bland annat ett fragment av en så kallad cuppalänk till annan webbplats som suttit i en medeltida dopfuntlänk till annan webbplats. Fragmentet har orneringarlänk till annan webbplats utförda i relieflänk till annan webbplats och i bildmotivet ingår förutom slingrande växtrankor, delar av en hjortlänk till annan webbplats och ett lejonlänk till annan webbplats. Andra fynd som kom i dagen var två ovala spännbucklorlänk till annan webbplats, en halsringlänk till annan webbplats som hittades i en kvinnograv samt ett ovanligt remändebeslaglänk till annan webbplats med emaljdetaljerlänk till annan webbplats som låg inom ruinens murar.

Du är också välkommen att vandra omkring i Flasta kyrkoruin. Lyssna till ekot av röster som sjöng lovsånger, blunda och upplev förnimmelsen av vaxljus och prästens färgsprakande dräkt. Lägg handen på murarna av gråsten och föreställ dig att mot samma vägg lutade sig sömniga gudstjänstdeltagare för nästan 900 år sen. Under den tiden har ungefär 36 generationer kommit och gått. Det är många livsöden och en lång tid, men historien lever fortfarande här i Flasta.

10 Skokloster kyrka

En av våra tidiga kungar kallades Knut den Långe och hade sitt residens här på Skoklosterhalvön. Hans riktiga namn var Knut Holmgersson, han tillhörde Folkungaätten och var kung av Sverige mellan 1229-1234.

År 1220 erbjöd han Sko Gård till cistercienserorden som etablerade klosterverksamheten och köpte upp mycket mark på halvön. 1229 kom en skara cisterciensernunnor hit från Byarum i Småland och slog sig ner vid Flasta som ligger på en höjd i närheten. Där fanns redan en gammal romansk stenkyrka som också användes som klosterkyrka när nunnorna grundade klostret i Sko. Man började snart bygget av ett nytt kloster vid Skofjärdens östra strand och började också resa den kyrka som än idag står kvar i all sin prakt. Ursprungligen såg den inte alls ut som idag, ombyggnationer och restaureringar har gjort att kyrkan ändrat utseende flera gånger genom åren. Den var till exempel inte lika stor och inte utsmyckad på samma sätt från början.

Klostret var aktivt från 1230 till 1588 och efter reformationen fungerade det länge som flickskola och ålderdomshem för kvinnor. De sista resterna av klostret stod kvar så sent som till förra sekelskiftet men helt borta är det ändå inte. Vid rivningen av klostermurarna 1895 sparades nämligen den stora porten. Den kom väl till pass när värdshuset behövde ny entré och där pryder den fortfarande sin plats.

Kyrkan i Sko påbörjades i mitten av 1200-taletlänk till annan webbplats, och högaltaretlänk till annan webbplats invigdes under 1280-talet. I samband härmed flyttade förmodligen nunnorna i Flasta kyrka över hit. Kyrkan planerades med sexdelade valvlänk till annan webbplats av samma typ som i Lunds domkyrkalänk till annan webbplats, men välvdes med ribblänk till annan webbplatskryssvalvlänk till annan webbplats först efter en eldsvåda i slutet av 1200-talet. Samtidigt tillkom strävpelarelänk till annan webbplats i norr och söder, varav spår är synliga på norra ytterväggen. Sakristian inrättades norr om koret, och de nuvarande strävpelarna vid västra gaveln uppfördes. Efter avslutade arbeten återinvigdes kyrkan år 1300.

I slutet av 1400-taletlänk till annan webbplats pågick stora byggnadsarbeten, bland annat ombyggdes och sänktes södra sidoskeppets valv, och ovanpå detta uppfördes en välvd gång in till en läktarelänk till annan webbplats i kyrkans västra del. 1503 härjades klostret av en eldsvåda och nya byggnadsarbeten påbörjades igen; klosterbyggnaderna blev dock aldrig helt färdiga.

Efter reformationenlänk till annan webbplats fick kyrkan förfalla, tills Herman Wrangellänk till annan webbplats bekostade en renoveringlänk till annan webbplats 1620–1624. Yttertaket gjordes flackare, södra sidoskeppetlänk till annan webbplats byggdes om till magasin och en takryttarelänk till annan webbplats uppfördes i väster. Altaruppsatsenlänk till annan webbplats och predikstolenlänk till annan webbplats tillhörde från början Klosterkyrkan i Oliwalänk till annan webbplats, Polenlänk till annan webbplats, men skänktes till Skoklosters kyrka av Carl Gustaf Wrangellänk till annan webbplats af Salmis (1613–1676) år 1674. Takryttaren togs bort på 1730-talet, då även strävpelarna mot norr tillkom och norra sidoskeppets tak sänktes.

En restaureringlänk till annan webbplats 1893–1894 under arkitektenlänk till annan webbplatsEmil Langletslänk till annan webbplats ledning innebar bl.a. att fasaderna befriades från 1600-länk till annan webbplats och 1700-taletslänk till annan webbplats vitlimning, ny ingång togs upp i söder och södra sidoskeppets övre våning togs bort. Vidare lades golvet om i långhusets mittgång, bänkkvarteren fick brädgolv och ornamentalalänk till annan webbplatskalkmålningarlänk till annan webbplats tillkom på valv och arkadbågarlänk till annan webbplats.

Strax intill kyrkans sydvästra hörn står en klockstapellänk till annan webbplats, uppförd 1743.


Klockstapeln och Erik Brahe

Intill Skokloster kyrka står den stora röda klockstapeln som uppfördes 1743 efter en donation av greve Erik Brahe. Erik Brahe drabbades av ett tragiskt livsöde och avrättades endast 34 år gammal efter anklagelser om delaktighet i ett kuppförsök med syfte att utöka kungamakten. Han undslapp tortyren innan eftersom han hade ett läkarintyg på att han inte skulle klara av en sån behandling, men dödsdomen stod fast trots vädjanden om nåd.

Under husarresten före sin avrättning ristade Erik Brahe in en text på en fönsterruta med texten  ”Justitia Dei punitiva”. Det skulle kunna översättas till ”Guds straffande rättvisa”. Rutan plockades ner av hans efterlevandeoch förvaras idag på Skokloster  slott.

Om klostret

Kyrkan och klostret i Sko har en gemensam historia och förknippas oundvikligen med varandra eftersom kyrkan byggdes som en klosterkyrka. Av själva klosterbyggnaden finns dock ingenting kvar idag, de sista resterna av klostermurarna revs 1895. Men vid rivningen av murarna tillvaratogs den massiva träporten och utgör idag entré till Skokloster Wärdshus.

Redan på 1100-talet byggdes en stenkyrka vid Flasta. Ingen vet vem som uppförde den, men ruinen av kyrkan finns kvar än idag och står öppen för besökare. Vid ungefär samma tid levde ett antal dominikanermunkar här på halvön. De flyttade dock vidare  till Lund och istället anlände ett antal nunnor tillhörande cistercienserorden från Byarum i Småland. Deras första bostäder låg sannolikt intill Flasta kyrka som förmodligen också fungerade som klosterkyrka. Under 1230-talet började man bygga ett kloster vid Skohalvöns östra strand och runt 1250 startade även bygget av Skokloster kyrka i direkt anslutning till klostret.

Byggnaden var mycket större och med betydligt mer avancerad arkitektur än tidigare svenska stenkyrkor. Skokloster kyrka är byggd i tegel, tekniken kallas tysk tegelgotik och systerkyrkor som Uppsala domkyrka, Mariakyrkan i Sigtuna och en rad andra kyrkor runtom i Mellansverige byggdes alla vid ungefär samma tid och med liknande teknik. Högaltaret invigdes 1288 och då var klostrets verksamhet redan etablerad i trakten.

Klosterverksamheten befrämjade odling och jordbruk och betydde mycket för bygden under hela medeltiden. Men så kom reformationen. Enligt en källa anlände kung Gustav Vasa hit den 16 oktober 1526  för att hälsa på sin syster Margareta, änka efter Joakim Brahe som avrättats vid Stockholms blodbad. Hon vistades på klostret med två av sina döttrar, och det sägs, att konungen visat sig mycket nådig mot klostret. Några månader därefter höll han emellertid den riksdag, som för alltid bröt ned den katolska kyrkans makt i vårt land, och  klostrens rikedomar drogs till staten. Skokloster drabbades av samma öde och den sista kvarvarande nunnan i Skokloster avled runt 1590.

Då hade nya krafter redan tagit Skokloster i anspråk. -Herman Wrangel var en estländsk fältherre som ställt sina tjänster till den svenska kronans förfogande och år 1611 fick han Skokloster Gård i förläning av Karl IX som tack för sina insatser. Då var klostret förfallet och byggnaderna i dåligt skick, men Herman Wrangel renoverade och rustade. Delar av det forna klostret byggdes om till den byggnad som idag kallas Stenhuset och där flyttade han in. Han såg också till att restaurera Skokloster kyrka och byggde bland annat det Wrangelska gravkoret där hela hans familj ligger begravd.

Stora turen

Den stora cykelturen är knappt 24 kilometer och går längs den gamla landsvägen genom kulturlandskapet.

1 Sånka camping

Vid Sånka på västra sidan av Skohalvön finns en stor badplats med sandstrand och campinganläggning. Här hittar du även restaurang, kiosk och gräsytor med lekplats för de små barnen.


2 Sånka soldattorp

Sånka soldattorp nr 48 är en av de äldsta stugorna i Skokloster och byggdes någon gång under 1700-talets senare del. Idag är byggnaden museum där besökaren kan beskåda en mängd bruksföremål som traktens befolkning har skänkt. Soldattorpen har sin bakgrund i det militära indelningsverket då de utgjorde bostad åt soldaterna i den svenska armén. Det yngre militära indelningsverket hade sina rötter i Gustav Vasas arméreformer, byggdes upp av Karl XI, beslutades på 1682 års riksdag och bestod ända fram till 1901 då den ersattes av allmän värnplikt.

Från att ha varit privatbostad skänktes Sånka soldattorp 1990 till Skokloster Gille mot löfte att ingenting fick förändras utan bevaras som det varit. Det står öppet för besökare lördagar och söndagar under sommarmånaderna.

3 Lugneborg

Lugneborg är en gammal befästningsanläggning som dateras till stenålder, bronsålder och järnålder. Det är troligt att borgen, på grund av sitt strategiska läge vid vattenleden, använts i försvarsändamål under många århundraden. Borgen är närmast rund och mäter 190 m i diameter. Den är anlagd på krönet och nordsidan av ett berg som sluttar brant mot SÖ-S-SV, men som i övrigt är mera långsluttande.

Tillträdet till borgen spärras i VSV-V-N-Ö-ÖSÖ av en mur, i vilken på tre ställen 2-3 m breda ingångar finns. Muren har en sammanlagd längd av 280 m. Den är 3-5 m br. Dess höjd från borgens insida är 0,5-0,6 m, medan höjden från utsidan är 1-1,5 m. Borgens inre är bevuxet med glesa bestånd av tall och björk. Inom borgområdet är granar planterade.

Lugneborg är en spännande historieupplevelse som sätter fantasin i rörelse.


4 Viksjöstenen – U 676 

Viksjöstenen står ett par meter från landsvägen till Skokloster, 10 meter norr om den lilla avtagsvägen till Tallbacken. Ristningen är troligen utförd av en man vid namn Arbjörn. Inskriptionen betyder:

Bjärt och Bysir och Kylfa de lät resa denna sten efter Assur, sin broder. Dessa voro Vikulvs arvinga


5 Runsten vid Galgbacken – U 677

Runstenen vid Galgbacken U 677 står på västra sidan av landsvägen mot Skokloster, ca 30 meter söder om Viksjöstenen U 676. Stenen är skadad och består idag endast av fragment. Ristningen är därför svårtolkad men namnet Näsbjörn har kunnat uttolkas.


6 Häggeby kyrka

Häggeby kyrka uppfördes omkring år 1200 och av denna finns idag tornet och långhusetlänk till annan webbplats kvar. Ungefär år 1325 förlängdes kyrkan österut och fick ett kor av samma bredd som långhuset. Den andra oktober 1328 återinvigdes kyrkan av ärkebiskoplänk till annan webbplatsOlov Björnssonlänk till annan webbplats då den helgades till jungfru Marialänk till annan webbplats och Sankt Eriklänk till annan webbplats. Vi ska komma ihåg att Sverige var ett katolskt land under medeltiden och helgondyrkan hade en central roll i religionen. Häggeby kyrka har genomgått en rad restaurationer och ombyggnationer under sin 800 år långa historia.

Lägg märke till bildstenen som står på kyrkogården nära vapenhuset och tornet. Det är en kopia av en bildsten som kallas Häggebystenenlänk till annan webbplats eller Hästkampstenen. Stenen härstammar från en tidsepok då runskrift ännu inte tagits i bruk. 1873 såldes originalet till Historiska museetlänk till annan webbplats och 1953 sattes kopian upp på kyrkogården.


7 Hästkampstenen

Lägg märke till bildstenen som står på kyrkogården nära vapenhuset och tornet. Det är en kopia av en bildsten som kallas Häggebystenenlänk till annan webbplats eller Hästkampstenen. Stenen härstammar från en tidsepok då runskrift ännu inte tagits i bruk. 1873 såldes originalet till Historiska museetlänk till annan webbplats och 1953 sattes kopian upp på kyrkogården.

8 Häggeby skol- och bygdemuseum

I Häggeby finns ett skol- och bygdemuseum som är väl värt ett besök.  Där erbjuds levande historia från första halvan av 1900-talet. Häggeby skola byggdes 1907 och var i drift som undervisningslokal för årskurs ett och två fram till 1940-talet då Gransäterskolan i Bålsta byggdes. På övervåningen fanns ett skolkök  där det bedrevs undervisning i hemkunskap. Skolköket var i bruk ytterligare några år efter att övrig undervisning upphört. Skolbyggnaden inhyste även lärarinnebostaden. Samtliga tre lokaler är bevarade exakt som de såg ut under 1900-talets första hälft. Svensk skol- och hembygdshistoria är i hög grad levande i Häggeby. Museet håller öppet alla söndagar mellan kl. 13.00-15.00 från midsommar till augusti.

9 Håberget – Det var här det började

Håberget är Skoklosters högsta punkt och reser sig 61,2 m över havet. Omkring 5000 år f.k. började berget bli synligt ovanför havsytan. Då var det fortfarande bara ett skär i en gles skärgård. Idag, efter tusentals år av landhöjning, kallar vi det Skokloster. Från Linda gård vid Håbergets fot kan man se spirorna på Uppsala domkyrka.

Här finns även resterna efter en fornborg som är 100 ggr 70 meter stor. Borgen omges öster, norr och väster av en stenvall och i söder av ett klapperstensfält.

I borgen ligger tre stensättningar, men det är svårt att skilja mellan naturliga och anlagda stensamlingar.


10 Idealbyn

Idealbyn började byggas 1991, vackert placerad med utsikt över Skofjärden. Området skapades som en ekologisk by fritt från gifter. Idén var inspirerad av den svenska TM-rörelsen. TM står för Transcendental Meditation, en teknik för avslappning och stresshantering som har flertusenåriga rötter i asiatisk kultur. Hit flyttade människor som sökte en alternativ livsstil som grundar sig på de andliga värderingar som den indiska gurun Maharishi förespråkade. Maharishi Veda Center är en ideell förening vars syfte är att ge service till medlemmarna inom TM-organisationen, MIKI. Verksamheterna inom MIKI och Maharishi Veda Center är inte religiösa eller politiska och inte vinstdrivande.

Rörelsen grundade även en egen skola, MIU-skolan som hade Transcendental Meditation som profil. Skolan finns dock inte kvar längre. TM-rörelsens filosofi lever dock kvar och många människor använder tekniken som en del av sin livsstil. Atmosfären finns där än idag.

Idealbyn har även villabebyggelse och är väl värt ett besök.


11 Slottsskogen

Den bebyggda del av Skokloster som idag kallas Slottsskogen har troligen varit en del av klostrets domäner under medeltiden. Namnet Slottsskogen härstammar från tidigt 1960-tal eller möjligen sent 50-tal när området såldes av dåvarande ägare till Skokloster slott, greve Rutger von Essen, och exploateringen började. Här hittar du en närbutik, pizzeria, pub, samt en ungdomsgård för de yngre. I Slottsskogen finns dessutom en uppvärmd pool med kiosk som håller öppet under sommarmånaderna.



3 av 9 gillar detta

Sidansvarig:

2015-06-18

Uppleva och göra

Klicka för support
Stäng supportfönster