org.mozilla.javascript.Undefined@0
org.mozilla.javascript.Undefined@0
Läs mer här
Information
org.mozilla.javascript.Undefined@0
Vad händer med vår plast
Plastavfallet i samhället har fått stor uppmärksamhet de senaste åren. Inte minst vad som händer med det plastavfall vi sorterar ut och utmaningarna att nå en hög materialåtervinning.
De huvudsakliga flödena av plastavfall består av plastförpackningar, byggmaterial, elektronik och fordon. Kategorin övrigt omfattar bland annat plast i sjukvårdsartiklar, leksaker, hushållsartiklar, sportartiklar och möbler.
Plastförpackningar
Alla förpackningar omfattas av producentansvar, det vill säga producenten som sätter en förpackning på marknaden i Sverige betalar en förpackningsavgift som ska bekosta insamlingen och återvinningen av förpackningen.
Plastförpackningar ska enligt lag samlas in via särskilda insamlingssystem exempelvis fyrfackskärl. Men även via återvinningsstationer (ÅVS) och fastighetsnära insamling (FNI).
Av de olika plastkategorierna har plastförpackningar den största potentialen för ökad återvinning.
De plastförpackningar som felaktigt inte sorteras ut, utan läggs i ”den vanliga soppåsen” det vill säga
restavfallet, skickas direkt till förbränning med energiåtervinning. De plastförpackningar som däremot sorteras ut, överlämnas till producenterna och går till materialåtervinning.
De insamlade plastförpackningarna transporteras från insamlingskärlen till en balningsanläggning där
materialet balas. Därefter skickas de vidare till en sorteringsanläggning där det sorteras och ca 50 procent säljs för vidare bearbetning. Resterande 50 procent energiåtervinns.
Mängden utsorterade plastförpackningar har nästan fördubblats, och har ökat från 26 procent till 44 procent. Här ser vi stora möjligheter till fortsatta förbättringar.
Övrig plast
Den plast som inte är förpackningar och som samlas in på våra ÅVC:er tas om hand av Swerec, en aktör som tvättar och gör ”flingor” av den utsorterade plasten och säljer den vidare till materialåtervinning i form av ny produkttillverkning. Kvaliteten på den här plasten varierar kraftigt, så endast ca 35–40 procent är materialåtervinningsbart. Resterande går till förbränning med energiåtervinning.
Granulat av mjuka plastförpackningar, till exempel påsar, används framförallt för tillverkning av bärkassar och sopsäckar, medan granulat från hårda plastförpackningar kan användas till alltifrån pallklossar till blomkrukor, plastmöbler och hinkar.
Efterfrågan på de utsorterade materialen från Swerec, såväl förpackningar som kommunplast är mycket liten i Sverige, varför det i huvudsak exporteras. Majoriteten av köparna finns i Europa.
Återvinning av plastförpackningar är komplex men utvecklingen går snabbt framåt.
Fortsätt i den goda andan – sortera mera!
Dela:
Sidansvarig: Samhällsbyggnadsförvaltningen