Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webb.

Jag förstår

Vill du till Habo eller Håbo?

Vi använder Öppnas i nytt fönster.cookies för att förbättra din upplevelse av vår webb.

Jag accepterar

Vill du till Habo eller Håbo?

Till Habo kommun i Jönköpings län

Language

Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Håbo website in other languages

Suomeksi

E-tjänster och Blanketter

Anpassa

Här lever och arbetar vi i en attraktiv miljö med Mälarens vatten och naturen nära inpå oss.

org.mozilla.javascript.Undefined@0
org.mozilla.javascript.Undefined@0
org.mozilla.javascript.Undefined@0
Läs mer här

Information
org.mozilla.javascript.Undefined@0

Visa var på karta

Till menyn för Bygga, bo och miljö

Lyssna

Invasiva främmande arter

Bilden ovan visar några invasiva arter som finns i Håbo kommun. Klicka på bilden för att göra den större.

Invasiva främmande arter är ett växande problem som påverkar biologisk mångfald, hälsa och orsakar stora kostnader både för enskilda och för samhället. Håbo kommun jobbar för att komma åt problemen bland annat genom bekämpning, inventering och informationsinsatser. Du som Håbobo spelar en viktig roll i att hindra spridningen av främmande arter till naturen.

Vad är en invasiv främmande art?

Invasiva främmande arter är växter, djur, svampar och mikroorganismer som avsiktligt eller oavsiktligt flyttats till en ny miljö och som där sprider sig snabbt och orsakar skador på naturen. Det kan vara växter som tränger ut andra växter eller är giftiga, djur som äter upp eller konkurrerar ut andra djurarter eller djur som sprider sjukdomar. I Sverige finns mer än 2000 främmande arter, cirka 20 procent av dem är invasiva eller potentiellt invasiva.

Lupiner, parkslide och jättebalsamin kan vara fina växter att ha i sin trädgård men de är exempel på växter som är invasiva. Det betyder att de saknar naturliga fiender och därför enkelt kan sprida sig och bli väldigt många. Då kan de konkurrera ut många av våra inhemska arter och orsaka problem för den biologiska mångfalden.

Läs mer på Naturvårdsverkets webbplats. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Invasiva arter i Håbo kommun

Felaktig hantering av växter, växtrester och jordmassor i kombination med klimatförändringar är faktorer som skyndar på spridningen av främmande arter i naturen. I Håbo kommun ser vi att flera olika sorters trädgårdsväxter börjar sprida sig i naturen från bland annat otillåtna trädgårdskomposter samt med hjälp av fåglar som äter trädgårdsväxters frukter. Detta påverkar den inhemska floran negativt men innebär även större kostnad för kommunen i form av bekämpning. Du som privatperson är jätteviktig i arbetet med att stoppa spridningen av invasiva främmande arter. Läs mer om vad som gäller för dig som privatperson. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Håbo kommun arbetar med att ta bort eller minimera spridningen av vissa bestånd av invasiva främmande arter och i dagsläget genomför vi bekämpningsinsatser främst av följande arter:

Jättebalsamin - läs mer om hur arten kan hanteras Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Jätteloka - läs mer om hur arten kan hanteras Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Parkslide - läs mer om hur arten kan hanteras Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Häggmispel (A. Confusa, A. Spicata)
Blomsterlupin - läs mer om hur arten kan hanteras Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vad säger lagstiftningen om invasiva främmande arter?

Ny lag gäller från 15 maj 2026: Nationell förteckning

Regeringen antog den 1 april 2026 en nationell förteckning över invasiva främmande arter och tillhörande reglering. Den nya förordningen börjar gälla den 15 maj 2026. Syftet med den nationella förteckningen är framför allt att vi ska kunna sätta in åtgärder mot arter som är problematiska för Sverige, men som inte finns med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter.

Den nationella förteckningen är del av en ny, uppdaterad svensk förordning om invasiva främmande arter Länk till annan webbplats..

För arterna på den nationella förteckningen blir det generellt förbjudet att avsiktligt:

föra in i landet
hålla, inte heller i sluten förvaring
föda upp, inte heller i sluten förvaring
transportera, utom till en anläggning i samband med utrotning
släppa ut på marknaden
använda eller utbytas
tillåta reproducera sig, växa eller odlas, inte heller i sluten förvaring, eller
släppa ut i miljön.

Icke -offentliga, till exempel privata, fastighetsägare är ett undantag, de omfattas inte av förbudet mot att tillåta dessa arter att reproducera sig och växa på fastigheten (delar av punkt 7 ovan). Dock ska fastighetsägaren vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra att dessa landlevande arter och vattenlevande arter i slutna vattensamlingar på en fastighet sprider sig från fastigheten.

Arterna på den nationella förteckningen

Av de 34 arterna på den nationella förteckningen är 9 arter landlevande och 25 arter vattenlevande.

Landlevande arter

Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)
Sandlupin (Lupinus nootkatensis)
Vresros (Rosa rugosa)
Kaukasiskt fetblad (Phedimus spurius)
Sibiriskt fetblad (Phedimus hybridus)
Strandkotula (Cotula coronopifolia)
Spärroxbär (Cotoneaster divaricatus)
Kanadensiskt gullris (Solidago canadensis)
Höstgullris (Solidago gigantea)

Vattenlevande arter

Brun dvärgmal (Ameiurus nebulosus)
Silverruda (Carassius gibelio)
Muksun (Coregonus muksun)
Peledsik (Coregonus peled)
Vattenpest (Elodea canadensis)
Amerikansk hummer (Homarus americanus)
Marmorkarp (Hypophthalmichthys nobilis)
Prickig dvärgmal (Ictalurus punctatus)
10 stycken arter av Väderfiskar (Misgurnus spp.)
Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus)
Sjögull (Nymphoides peltata)
Puckellax (Oncorhynchus gorbuscha)
Knölskallelöja (Pimephales promelas)
Storhuvad smörbult (Ponticola kessleri)
Apelsinläpp (Rapana venosa)
Kinesisk dammussla (Sinanodonta woodiana)

Av de växtarterna som finns på den nationella listan vet vi i dagsläget att följande arter finns i Håbo kommun: blomsterlupin, vresros, kaukasiskt fetblad, sibiriskt fetblad, spärroxbär, kanadensiskt gullris, höstgullris och vattenpest.

Läs mer på Havs- och vattenmyndighetens hemsida: Sveriges första nationella förteckning över invasiva främmande arter - Aktuellt - Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Läs mer på Naturbårdsverkets hemsida: Frågor och svar om nationell förteckning Länk till annan webbplats.

EU-förordningen

Förordning (EU) nr 1143/2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter är utgångspunkten för regleringen av invasiva främmande arter. Centralt för EU-förordningen är den förteckning över arter som anses vara särskilt skadliga. Dessa arter omfattas av en rad förbud som sammanfattningsvis innebär:

förbud mot att sälja,
importera,
odla,
föda upp,
transportera,
använda,
byta,
släppa ut i naturen eller
hålla levande exemplar.

EU-förordningen är direkt tillämplig för alla i Sverige. Det innebär att myndigheter, kommuner, fastighetsägare, villaägare och andra har ett ansvar och en skyldighet att följa reglerna för att hindra spridning av de invasiva främmande arterna på EU:s förteckning. Exempelvis är du skyldig att ta bort en sådan art om den finns på din fastighet.

Totalt 114 arter omfattas av förbuden i EU-förordningen, 65 djurarter och 49 växtarter. Den senaste uppdateringen gjordes den 7 augusti 2025. Av de EU-listade växtarterna vet vi i dagsläget att följande arter finns i Håbo kommun: jätteloka, tromsöloka, parkslide, jätteslide, jättebalsamin. Smal vattenpest, signalkräfta, och mink är också rapporterade från Håbo kommun.

Du kan hjälpa till att förebygga och hindra spridningen

Det bästa och billigaste du kan göra både för din egen skull och för att skydda biologisk mångfald är att hindra invasiva främmande arter att överhuvudtaget etablera sig hos dig eller börja sprida sig. Väntar man med att ta tag i problemet blir både arbetet och kostnaden mycket större.

Det här kan du göra för att förebygga:

Skaffa dig kunskap om vilka arter som är invasiva främmande arter. Läs mer här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Undvik att köpa och plantera okända arter från utlandet.
Ta inte hem okända arter från utlandet.
Upptäcker du en invasiva art i trädgården, ta bort den direkt. Det är både enklare och billigare.
Se till att entreprenörer du anlitar (till exempel för grävning eller trädgårdsanläggning) har kunskap om invasiva arter så de inte sprider dem när de gör sitt arbete.
Var uppmärksam och frågvis när du köper jord och fröblandningar så att de inte innehåller invasiva främmande arter.

Läs mer nedan om vad du bör tänka på vid hantering av växtavfall.

Bilden ovan visar fel och rätt sätt att hantera växtavfall

Hantera växtavfall på rätt sätt

Släng inte växtavfall i naturen

Att lägga trädgårdsavfall och jordmassor utanför sin egen tomt klassas som nedskräpning av annans mark och det är ett brott enligt miljöbalken och brottsbalken.

Lägg växt- och trädgårdsavfall i plastpåsar eller säckar och förslut noga. Om det är små mängder kan du kasta det i restavfallet. Är det mycket avfall kan du lämna det till återvinninscentralen i Västerskog där det finns ett särskilt kärl för invasiva växter. Tänk även på att jordmassor kan innehålla växtrester. Läs mer om anvädning av kommunal mark

Lägg inte invasiva växter på komposten

Invasiva växtarter hör inte hemma i komposten. De riskerar att inte brytas ner utan frön och växtdelar får istället hjälp att spridas när du sedan använder kompostjorden. Av samma anledning ska du inte slänga växtavfall och jordmassor från invasiva växter i återvinningscentralens fraktion för kompost eller växtavfall utan i ett särskilt kärl för invasiva växter. Här kan du se en kort film om hur du ska ta hand om avfall från invasiva främmande arter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Transportera inte växtavfall i öppet släp

Växtdelar och frön riskerar att ramla av och spridas längs med vägen om du transporterar i ett öppet släp. Lägg alltid växtavfall med invasiva växter i säckar som du försluter noga innan du transporterar dem.

Kör växtdelarna till Återvinningscentralen (ÅVC)

Kör växtdelarna till återvinningscentralen i Västerskog i Bålsta och lägg avfallet i det specifika kärlet för invasiva växter och inte behållarna för vanligt trädgårdsavfall. Kontakta personalen innan du lämnar säckarna.

Håll koll på vilka växter du har, köper och ger bort

Om du ska köpa, byta eller ge bort växter se till att det inte är växter som kan ta över och bli invasiva.

Det finns invasiva främmande växter som är EU-listade Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och som man bland annat varken får ha, sälja, byta eller transportera – de är förbjudna helt enkelt. Exempel på förbjudna arter är jätteloka och jättebalsamin.

Sedan finns det många invasiva främmande växtarter som är tillåtna, men som ändå kan bli ett stort problem för oss människor och naturen om de sprids. De vanligaste och besvärligaste är blomsterlupin, och vresros. Arterna som är med den nationella förteckningen bör förhindras från att sprida sig från din privat fastighet.

Blomsterlupin

Finns över nästan hela landet. Blir upp till 120 cm hög, får blå, rosa, vita och lila blommor i klasar. Finns på den nationella förteckningen och du behöver se till att den inte sprids från din fastighet. Läs mer om hur arten kan hanteras Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kanadensiskt gullris

Finns i mellersta och södra Sverige, Jämtland och hela östkusten. Blir upp till 2 meter hög, får många små, gula blommor i toppen. Finns på den nationella förteckningen och du behöver se till att den inte sprids från din fastighet. Läs mer om hur arten kan hanteras Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vresros

Finns i södra och mellersta Sverige och längs norrlandskusten, ofta på stränder. Stor, taggig buske med rosa eller vita blommor som bildar nypon. Finns på den nationella förteckningen och du behöver se till att den inte sprids från din fastighet. Läs mer om hur arten kan hanteras Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jättebalsamin

Förekommer över nästan hela Sverige. Växten kan bli 2,5 meter hög och bildar täta bestånd. Blommorna är rosa. Den är EU-listad så du är skyldig att ta bort den på din egen tomt/fastighet. Läs mer om hur arten kan hanteras Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jätteloka

Finns i nästan hela Sverige. Kan bli upp till tre meter hög. Den är EU-listad så du är skyldig att ta bort den på din egen tomt/fastighet. Läs mer om hur arten kan hanteras Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Parkslide

Finns i södra och mellersta Sverige och vid kusten upp till Norrbotten. Bambuliknande växt som kan bli upp till 4 meter hög. Den är EU-listad men är en undantag från utrotningskravet. Läs mer om hur arten kan hanteras Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Häggmispel

Det finns flera arter av häggmispel och det är främst två arter som gärna sprider sig i naturen; Amelanchier Spicata och Amelanchier canadensis. Buske eller mindre träd som kan bli upp till 4 meter hög. Blommar med vita blommor på våren och får blåröda bär på hösten. Arterna är relativt vanligt förekommande i naturområden i anslutning till bebyggelse i Håbo kommun.

Tips: Arterna sprider sig via rotskott eller via bären som sprids i omgivningen med hjälp av fåglar. Om du har häggmispel i din trädgård så kan du minska spridningen till omgivande natur genom att beskära dem efter blomning för att minska fruktsättningen.

Mer information om de vanligaste invasiva arterna som finns våra trädgårdar finns på Naturvårdsverkets webbplats: https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/invasiva-frammande-arter/for-dig-som-privatperson/vanligaste-arterna/ Länk till annan webbplats.

Läs mer om några vanliga invasiva främmande arter som du kan stöta på och som du bör ha koll på. Länk till annan webbplats.

Båtliv och fiske

Växter och mindre djur fastnar på fiskeredskap, båtar och på båtutrustning. Rengör därför båt och redskap innan du använder dem i ett nytt vatten. Ta även bort sådant som växer på båten innan du flyttar den.

Tänk också på att det inte är tillåtet att utan tillstånd från länsstyrelsen sätta ut fisk eller andra arter i nya vatten, hav eller att flytta djur mellan vattendrag.

Läs mer om vad du bör tänka på när du fiskar eller använder båt. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Artdatabankens risklista

ArtDatabankens släppte 2024 en ny risklista för främmande invasiva arter. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Totalt har 5589 arter bedömts, av dessa gick 1968 vidare till en fördjupad bedömning och av dessa har 1622 blivit riskklassificerade vilket visar deras förmåga och sannolikheten är att de utgör, eller kan komma att utgöra, en risk för inhemsk biologisk mångfald. Av dessa utgör 243 främmande arter hög risk och 203 arter mycket hög risk. Arbetet bygger på en bedömning av arternas invasionspotential och deras ekologiska effekt.