Håbo kommuns logotyp. Länk till startsidan.
Close translate window Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Håbo website in other languages
Håbo kommuns logotyp. Länk till startsidan.

Här lever och arbetar vi i en attraktiv miljö med Mälarens vatten och naturen nära inpå oss.

org.mozilla.javascript.Undefined@0
org.mozilla.javascript.Undefined@0
org.mozilla.javascript.Undefined@0
Läs mer här
phone
Information
org.mozilla.javascript.Undefined@0
Pil ner

Kontakta Håbo

Lyssna på sidan Lyssna

Kontakta Håbo kommun

Kontaktuppgifter

Telefon: 0171-525 00

E-postadress: kommun@habo.se

Håbo kommunhus
Centrumleden 1
746 80 Bålsta

Invasiva främmande arter

Vi människor har under lång tid fört in främmande arter till vårt land som har berikat våra odlingar, jaktmarker och skogsbruk. Men vissa arter har fått oväntade och negativa följder för den biologiska mångfalden, människans hälsa och samhället. Du kan hjälpa till att minska spridningen.

Främmande arter som riskerar att hota den biologiska mångfalden i Sverige kallas "invasiva främmande arter". Det finns både växter och djur bland de invasiva arterna, där många arter har spridit sig från trädgårdar eller blivit utsläppta i naturen när ägaren tröttnat på sitt husdjur. Främmande arter kommer också ut i vår natur via transporter från andra länder, där den spanska skogssnigeln är ett exempel.

Antalet främmande arter ökar för varje år i Sverige, vilket gör att skaderisken på vår inhemska natur och oss människor ökar.

Du kan hjälpa till att minska spridningen

Så här kan du hjälpa till att minska spridningen av invasiva främmande arter:

  • Släng inte trädgårdsavfall i naturen.
  • Lägg  inte invasiva arter på komposten, bränn dem eller lämna till Åvc där det finns ett särskilt kärl för invasiva växter.
  • Ta reda på vilken påverkan växt- eller djurarter du tar till din fastighet kan ha på naturen om de skulle sprida sig. Undvik sådana som klassas som invasiva.
  • Rapportera fynd! Du kan rapportera alla invasiva främmande arter på EU: lista (samt blomsterlupin, parkslide, sjögull och vresros) på invasivaarter.nulänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster eller alla arter (både invasiva och icke invasiva) på artfakta.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Många arter har redan etablerat sig

Redan idag har ett hundratal främmande arter etablerat sig i våra sjöar och vattendrag och omkring 1400 arter på land. Omkring 400 st av dessa är klassade som invasiva då de utgör ett problem för vår natur och människan. Några av dessa är blomsterlupin, ryssgubbe, kanadagås, kräftpest och jätteloka.

Riskklassning av främmande arter

Artdatabanken har riskklassat ett stort antal främmande växter, djur och svampar. Några exempel på arter som bedöms vara en hög risk för att bli invasiva i Sverige, men som inte ännu omfattas av gällande lagstiftning är följande:

  • Blomsterlupin
  • Parkslide
  • Häggmispel
  • Häckoxbär
  • Vresros
  • Sjögull
  • Mink
  • Spansk skogsnigel

EU-förordning förbjuder import, försäljning, odling med mera

För att skydda miljön och samhället mot utbredningen och skadorna av invasiva främmande arter finns en EU-förordning. Enligt den är det förbjudet att importera, sälja, odla, föda upp, transportera, använda, byta, släppa ut i naturen eller hålla levande exemplar av de arter som finns upptagna på unionsförteckningen över invasiva främmande arter. Ett förslag finns också till en ny svensk förordning om invasiva främmande arter. På EU:s lista finns det i dagsläget 49 arter där 12 av dessa anses vara etablerade i Sverige. Bland dessa finns bland annat jätteloka, smal vattenpest, jättebalsamin, signalkräfta och mårdhund. Med förväntade klimatförändringar kommer flera av dem som ännu inte finns i Sverige att kunna etableras sig här. Därför är det viktigt att se till att de inte introduceras i landet.

Ett par exempel – blomsterlupin och jätteloka

Blomsterlupinens negativa effekter:

  • Biologisk mångfald: Konkurrerar ut inhemsk vegetation genom sitt växtsätt. Påverkar jordens näringsinnehåll genom kvävefixering vilket förändrar den ursprungliga vegetationen på platsen. Påverkar pollinerare genom att de hellre besöker blomsterlupin än inhemska blommor.
  • Ekonomi: Kan försämra kvaliteten på betesmarker och foder.
  • Dessutom: Allergiframkallande och giftig för människor och boskap.

Bidra gärna till att bekämpa blomsterlupinen genom att slå den innan den sätter frö, slå gärna flera gånger på en växtsäsong. Du kan också dra upp blomsterlupinen och ta bort hela växten. Återkom till samma område senare under växtsäsongen och även följande år för att ta bort växterna som har grott från fröna i marken. Var försiktig vid hanteringen av arten.

Jättelokans negativa effekter:

  • Biologisk mångfald: Bildar täta bestånd, utkonkurrerar andra växter om plats och solljus. Har stor påverkan på näringstillgången i jorden.
  • Ekonomi: Begränsar markanvändning.
  • Dessutom: I kombination med solljus kan ämnen i växtsaften orsaka svåra blåsor på huden. Begränsar möjligheten att använda rekreationsområden. Ökar erosionsrisken av jordar vintertid.

Plantera inte jätteloka. Ta bort arten där den finns och förhindra att den sprids. Var försiktig vid hantering av arten och jordmassor som kan innehålla frön. Använd skyddskläder och glasögon när du hanterar jättelokan. Du kan få svåra hudskador av växtsaften. Bekämpa arten metodiskt genom att ta bort fröställ­ningar kontinuerligt, under många år till dess att fröbanken i jorden är utarmad. Jättelokan kan förväxlas med tromsöloka och bredloka samt de inhemska björnlokorna.

Sidansvarig: Anett Wass

2019-06-28

Bygga, bo och miljö

Klicka för support
Stäng supportfönster