Håbo kommuns logotyp. Länk till startsidan.
Close translate window Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Håbo website in other languages
Håbo kommuns logotyp. Länk till startsidan.

Här lever och arbetar vi i en attraktiv miljö med Mälarens vatten och naturen nära inpå oss.

org.mozilla.javascript.Undefined@0
org.mozilla.javascript.Undefined@0
org.mozilla.javascript.Undefined@0
Läs mer här
phone
Information
org.mozilla.javascript.Undefined@0
Pil ner

Kontakta Håbo

Lyssna på sidan Lyssna

Kontakta Håbo kommun

Kontaktuppgifter

Telefon: 0171-525 00

E-postadress: kommun@habo.se

Håbo kommunhus
Centrumleden 1
746 80 Bålsta

Anneli & Jouni Sinisalo

Sinisalot loivat Solängenissä hyvää mieltä / Paret Sinisalo skapade gott humör på Solängen

(scrolla ner för svensk version)

- Olimme mukana tanhuporukassa. Siitä lähti sitten soittaminen tiiviimmäksi, Jouni Sinisalo muistelee esiintymisiensä alkuvaiheita.

- Sen jälkeen tuli hanurikerho ja kansanmusiikki ruotsalaisten porukoissa. Hanuri lähti 2-3 iltaa viikossa autossa mukaan keikoille, kantele taas harvemmin.

Hanuria Jouni on soittanut pienestä pitäen Suomessa asuessaan. Ruotsiin muutettua Jouni osti itselleen pianohanurin. Jounin kaverit suosittelivat kätevämpää näppäinhanuria pianohanurin sijasta.

– Tuli kauhea innostus päälle, Jouni muistelee. Olin 46-vuotias siirtyessäni näppäinhanuriin. Sitä ennen olin soittanut myös kaksirivistä. Ja sen jälkeen ovat pillit soineet – joka päivä!

– Paitsi, mä yritän ettei pillit soisi perjaintai-iltana, puoliso Anneli kommentoi.

Sinisalojen esiintymiseen vanhustentaloissa kuuluu enimmäkseen instrumentaalimusiikkia.

– Ei ole tullut harjoiteltua laulua yhtä paljon kuin soittamista. Varsinkin vanhukset haluavat myös sitä laulua. Minulle nuotit ja musiikki ovat olleet etusijalla. En ole kiinnittänyt huomioita niinkään tekstiin. Sekin homma pitäisi opetella, Jouni kertoo.

Vanhustentalojen suomenkielisillä asukkailla on tietyt toivelaulut.

Satumaa on aina ykkönen, Jouni kertoo. Sitten toivotaan myös Rantaikoivun alla, Metsäkukkia ja niin edelleen. Toivelaulut kyllä vaihtelevat.

Satumaa on tavallaan toinen kansallislaulu ruotsinsuomalaisille, Anneli tuumaa.

– Esiinnyn myös suomenruotsalaisille Uppsalassa. Se Satumaa-kappale on soitettava joka kerta, Jouni sanoo.

Tänään Solängenissä Jouni esittää hanurillaan humppaa, tangoja ja valsseja. Kantelekin soi heleästi. Eikä yleisön tarvitse jäädä kaipaamaan tuttua 1950- ja 60-luvun musiikkiakaan.

– Toivomme, että yleisö olisi täältä lähtiessään iloinen ja piristynyt.  Ja että jäisi hyvä mieli. Koska tiedämme, että musiikki tekee ihmisille niin paljon hyvää, Anneli ja Jouni vakuuttavat.


Kantele

(Kantele)

Paret Sinisalo skapade gott humör på Solängen

– Vi var med i ett gammeldanslag. I och med det blev också mitt musicerande mer regelbundet, säger Jouni Sinisalo när han minns tillbaka på hur hans framträdanden fick sin början.

– Sedan var jag med i en dragspelsklubb och i svenska spelmanslag. Dragspelet följde med i bilen 2-3 gånger i veckan ut på spelningar – kantele hängde däremot inte med lika ofta.

Jouni har spelat dragspel ända sedan barnsben när han bodde i Finland. Efter flytten till Sverige köpte han ett pianodragspel. Jounis kompisar rekommenderade att han skulle satsa på ett mer lätthanterligt knappdragspel i stället.

– Jag blev väldigt engagerad i att spela, minns Jouni. Jag var 46 år när jag växlade över till knappdragspel. Dessförinnan spelade jag även tvåradigt dragspel. Och sedan dess har bälgaspelet ljudit – varje dag!

– Men jag försöker förstås övertala honom om att låta bli att spela på fredagkvällarna, inflikar hustrun Anneli.

Det är framför allt instrumentalmusik som paret Sinisalo bjuder på under sina besök på äldreboenden.

– Jag har inte övat på sången lika mycket som spelandet. Den äldre generationen uppskattar sången. För mig har noter och musiken alltid varit det viktigaste. Jag har inte fäst så stor uppmärksamhet vid sångtexter. Men det är något som jag borde lära mig, berättar Jouni.

Den finskspråkiga publiken på äldreboendena har sina särskilda önskesånger.

Sagolandet intar alltid förstaplatsen, säger Jouni. Förutom denna sång önskar publiken också Under strandbjörken, Skogsblommor och så vidare. Men visst förekommer det att önskesångerna varierar något.

Sagolandet är på sätt och vis en andra nationalsång för sverigefinnar, funderar Anneli.

– Jag uppträder också för finlandssvenskar i Uppsala. Den där Sagolandet-sången måste jag spela varenda gång, säger Jouni.

I dag får publiken på Solängen höra Jouni spela humppa, tango och valser på sitt dragspel. Även kantele ljuder med sin klang. Publiken blir inte heller i avsaknad av musik från 1950- eller 60-talet.

– Vi hoppas att de som kommit hit i dag ska känna sig glada och stimulerade när vi spelat färdigt. Och att de ska vara på gott humör. För vi vet att musik gör oss människor så mycket gott, säger Anneli och Jouni med övertygelse.


- - -

En upplysande kommentar:

”I Sagolandet får finsk längtan sitt mest förtätade uttryck” och sången ”höljer de gångna årens stora förväntningar i en drömlik slöja”, är den beskrivning som redaktören och filmhistorikern Peter von Bagh ger av kompositionen i ”Schlagerns gyllene bok” från 1986.

Sången inleds på svenska – i Lars Huldéns översättning – med följande ord:

Bortom vida havet finns det någonstans ett land / där små vågor kluckar mot en lummig lyckostrand…

Den amerikanske artisten Frank Zappa framförde sin version av sången i Helsingfors under en turné 1974. Tolkningen finns att se på Youtube.

Sidansvarig: Risto Hurskainen

2017-06-13

Kommun och politk

Klicka för support
Stäng supportfönster