Håbo kommuns logotyp. Länk till startsidan.
org.mozilla.javascript.Undefined@0
org.mozilla.javascript.Undefined@0
org.mozilla.javascript.Undefined@0
Läs mer här
phone
Information
org.mozilla.javascript.Undefined@0
 Lyssna

Publiceringsdatum:

Aysar har utsetts till VIR-samordnare

Aysar arbetade tidigare som biståndshandläggare på socialförvaltningen i kommunen, men har nyligen utsetts till samordnare för ärenden inom våld i nära relation (VIR).

Här berättar hon mer om sin arbetsbakgrund, sin nya roll som VIR-samordnare och om kommunens arbete med ärenden kopplade till våld i nära relation generellt.

Hej Aysar! Har du möjlighet att först berätta lite om vad du har arbetat med tidigare som biståndshandläggare?

Som biståndshandläggare hade jag väldigt mycket kontakt med vuxna personer från 18 år och uppåt, inklusive äldre personer med olika fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, så som exempelvis demensdiagnoser. Jag gjorde individuella bedömningar och beviljade insatser enligt socialtjänstlagen, till exempel hemtjänst och särskilt boende till personer med behov av stöd på grund av en funktionsnedsättning eller ålderssvaghet. Arbetet handlade om att utreda en persons individuella behov för att hjälpa hen på bästa sätt, vilket förstås medförde ett väldigt stor ansvar.

Jag har även jobbat med LSS-ärenden (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Där hade jag mycket kontakt med föräldrar och anhöriga till barn med diagnoser eller funktionsnedsättning. Syftet var då att utreda behovet av insatser som exempelvis personlig assistans och LSS-boende.

I mitt senaste uppdrag jobbade jag med utskrivningsplanering för personer som var inlagda på sjukhus och behövde hjälp inför hemgång. Jag har också varit boendesamordnare och även utrett ärenden inom våld i nära relation på biståndsenheten sedan 2018.

Vad fick dig att söka till tjänsten som samordnare för VIR?

Jag tyckte att tjänsten lät spännande och lockande eftersom det här ämnet intresserar mig mycket. Jag har även själv alltså arbetat med att utreda VIR-ärenden på deltid sedan 2018, som en del av kommunens tidigare VIR-grupp. Så det kändes naturligt att söka tjänsten eftersom jag dessutom vill arbeta med det här ämnet på heltid.

När påbörjade du din nya roll?

Det gjorde jag den 1 november 2022.

Kommer du kombinera din nya tjänst med fortsatt arbete som biståndshandläggare parallellt, eller kommer du nu arbeta heltid som samordnare?

Jag kommer inte fortsätta arbeta parallellt som biståndshandläggare, men under de närmaste veckorna kommer jag under en övergångsperiod arbeta 50% som teamledare på biståndsenheten och 50% som VIR-samordnare. Därefter kommer jag gå över till att arbeta som VIR-samordnare på heltid.

Kan du lite kortfattat beskriva ditt kommande arbete som samordnare för VIR? Vad går rollen ut på?

Vi håller på att skapa en ny VIR-grupp som kommer bestå av 7-8 anställda från olika enheter på socialförvaltningen och min huvuduppgift kommer vara att samordna den VIR-gruppens arbete. Jag kommer också att representera vår kommun när vi har sammanträden inom Region Uppsala och tillsammans med Länsstyrelsen. Utöver det kommer jag även göra omvärldsbevakningar.

Hur kommer kommunens VIR-arbete generellt se ut framöver?

I dagsläget håller vi alltså på att tillsätta den nya VIR-gruppen och därefter kommer vi gemensamt (som grupp) skapa en struktur och planering för vårt kommande arbete. De allra flesta i gruppen kommer syssla med handläggning av ärenden och den del av gruppen som inte handlägger ärenden utgörs av anställda som arbetar direkt ute i olika verksamheter.

Förtroende och tålamod

När man jobbar med ärenden inom våld i nära relation så handlar det ofta om att gradvis bygga upp ett förtroende hos brukaren och att ställa rätt frågor. Ofta kan det ta omkring åtta till tio hembesök innan en person är villig att medge att det förekommer våld i hemmet, antingen fysiskt eller psykiskt våld, eller både och. När vi inom kommunen gör våra första hembesök hos en brukare inom ramen för hjälp i hemmet, så brukar vi ställa ett antal rutinfrågor. En sådan fråga handlar om ifall det förekommer våld i hemmet och här brukar vi understryka att det är just rutinfrågor som vi alltid ställer. Då passar vi också ofta på, som allmän information, att nämna att det även är till oss i kommunen man vänder sig om det skulle ske våld i hemmet. Det gör då brukarna uppmärksamma på det ifall det nu skulle existera något våld i ett hushåll.

En mycket viktig egenskap vi behöver ha när vi jobbar med VIR-ärenden är därför också tålamod. Att arbeta förtroendebyggande, visa sin medmänsklighet, ställa rätt frågor och ha tålamod är viktiga grundpelare i vårt arbete. En del av mitt uppdrag som samordnare handlar om att just säkerställa att vi inom VIR-gruppen hela tiden arbetar utifrån de här grundläggande principerna.

Vad är enligt dig det bästa med att ha den här nya rollen som samordnare?

Det känns mycket inspirerande att få jobba med en så stor och viktig fråga som dessutom är ett stort samhällsproblem. Det känns förstås också bra att då få möjligheten att kunna göra skillnad inom det här området.

Vilka utmaningar ser du när det gäller VIR-arbetet?

Det finns flera utmaningar, rent allmänt så är det ett tabubelagt ämne som många skäms för att anmäla vilket bidrar till att det finns ett stort mörkertal där ute. Det försvårar förstås arbetet och gör att ärendena kan vara svåra att utreda. Ett skäl till att man inte vill anmäla att man utsatts för fysiskt eller psykiskt våld i en nära relation, är rädslan för att angriparen ska få veta och att det då ska förvärra situationen och leda till ett ökat våld som följd.

Att den som är utsatt för våld normaliserar situationen kan också vara ett problem. Om man lever under vissa förhållanden under en längre tid, till exempel regelbundna inslag av fysiskt eller psykiskt våld i vardagen, så kan sådana beteenden sakta börja bli normaliserade och till slut inte ses som avvikande.

Ett annat problem som förhindrar att man anmäler kan vara ovetskapen om att man faktiskt utsätts för våld och då framförallt psykiskt våld. Det finns flera exempel inom nära relationer på just psykiskt våld och inskränkning av en annan persons fri- och rättigheter som klassas som våldsutövning, men som många inte ser som våld. Det kan exempelvis gälla att man begränsar rörligheten hos någon som är funktionshindrad, genom att till exempel plocka undan hjälpmedel. Det kan också handla om att man gömmer eller flyttar saker för någon som lider av demens.

Till sist, känner du att du får uppskattning för ditt arbete från de människor som du hjälper?

Ja verkligen, det är många som hör av sig och tackar för den hjälp de har fått. Det är såklart väldigt roligt och något som förstås ger mig lite extra energi och motivation i mitt dagliga arbete.

Har du frågor?

Om du vill veta mer om kommunens arbete med VIR så är du välkommen att kontakta Aysar på:

E-post: aysar.mohammed.hussein@habo.se
Telefon: 0171-527 87

Sidansvarig: Socialförvaltningen

 

Klicka för support
Stäng supportfönster