Förebyggande projekt inom vård och omsorg stärker den enskildes självständighet

I höstas påbörjade Håbo kommun ett förebyggande projekt inom vård och omsorg som handlar om att ytterligare stärka den enskildes självständighet och öka den egna aktivitetsförmågan. Projektet är en del av omställningen till den nya socialtjänstlagen, som ställer högre krav på att arbeta med förebyggande insatser inom vård och omsorg. Den nya socialtjänstlagen förväntas träda i kraft i sommar.

Projektet som Håbo kommun nu har påbörjat inom vård och omsorg kallas Stärkt självständighet. Projektet handlar om att genom ett stärkt samarbete mellan biståndshandläggare och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ytterligare stärka äldres självständighet. I fokus för projektet står förebyggande arbetssätt, vilket är i linje med den nya socialtjänstlagen som ställer högre krav på att arbeta med just förebyggande insatser inom vård och omsorg. Genom ett nära och tätt samarbete mellan biståndsenheten och projektgruppen i Håbo kommun, så är målsättningen att nå personer tidigare med förebyggande insatser än vad som annars kanske hade varit fallet.

Behovet av att ställa om till mer förebyggande arbetssätt grundar sig på att antalet äldre personer i befolkningen förväntas öka framöver, såväl i Håbo kommun som i övriga landet. Det gör att arbetet inom vård och omsorg behöver anpassas inför framtiden, med mer proaktiva och förebyggande arbetssätt än tidigare. Omställningen blir nödvändig för att möta resursmässiga utmaningar, när färre personer förväntas behöva ta hand om fler framöver som följd av att andelen äldre i befolkningen kommer att öka.

Sousan och Joakim berättar mer om projektet

Sousan och Joakim arbetar med projektet Stärkt självständighet i Håbo kommun. Sousan har arbetat som arbetsterapeut på rehabenheten i kommunen under två år, och med projektet sedan september 2024. Hon har också arbetat som arbetsterapeut under totalt 14 år.

Joakim är fysioterapeut och började på rehabenheten i Håbo kommun under september 2022. Han är fysioterapeut sedan 11 år tillbaka, och började arbeta med projektet i oktober 2024.

Hej, kan ni börja med att beskriva projektet Stärkt självständighet lite kortfattat, vad handlar det om och vad är syftet och målet med projektet?
Kortfattat handlar projektet om att genom ett stärkt samarbete mellan biståndshandläggare och legitimerad personal ytterligare stärka äldres självständighet. Det övergripande målet och syftet med projektet är att just skapa nya förutsättningar för äldre medborgare att kunna vara så självständiga som möjligt högt upp i åldern, genom att möjliggöra en hög grad av egen aktivitetsförmåga. Det görs exempelvis genom att introducera individanpassade lösningar som minskar den enskildes behov av stöd.

Vad är bakgrunden till projektet?
Den nya socialtjänstlagen som förväntas träda i kraft i sommar ställer högre krav på att arbeta mer med förebyggande insatser, och projektet är en del av omställningen till nya arbetssätt som är anpassade utifrån den nya lagen. Fokuseringen på att arbeta mer förebyggande och proaktivt är en lägesanpassning utifrån att antalet äldre personer i befolkningen förväntas öka framöver. Det leder i sin tur till att färre personer kommer behöva ta hand om fler äldre i framtiden. Därmed finns ett behov av att arbeta mer med proaktiva arbetssätt, där förebyggande insatser står i centrum, för att personalresurserna ska räcka till. Den här förväntade befolkningsutvecklingen gäller inte bara i Håbo kommun, utan i hela landet, säger Sousan och Joakim.

Hur ser ert dagliga arbete med projektet ut?
Hittills har vi i projektgruppen haft mycket fokus på strategiskt arbete med att kartlägga behov, ta fram en projektplan, tydliggöra uppdraget och projektets mål internt för kollegor och berörda parter. Till exempel har vi presenterat projektet för politiker i vård- och omsorgsnämnden, representanter i kommunala pensionärsrådet (KPR) och kollegor i olika berörda verksamheter, som exempelvis rehabenheten och hemtjänsten, berättar Sousan och Joakim.

Vi har också löpande veckoavstämningar med biståndsenheten, som vi dagligen har ett nära samarbete med. Nu framöver kommer vårt arbete övergå till att bli mer operativt, vi har exempelvis redan gjort ett antal hembesök hos enskilda som får biståndsinsatser idag och kommer göra ännu fler hembesök framöver. Under besöken tittar vi på hjälpbehovet och hur vi på bästa sätt kan anpassa det stöd som den enskilde får, utifrån individens specifika behov och förutsättningar, med fokus på att öka den enskildes grad av självständighet. Vi dyker inte upp oannonserat utan individer behöver alltid först ge sitt samtycke till att få besök av oss.

Det är också värt att poängtera att det även rent generellt krävs ett samtycke från individen innan vi börjar utreda hens hjälpbehov, exempelvis för att titta på möjliga anpassningar i den enskildes hemmiljö.

Vårt arbete handlar inte om att dra in på insatser som individen behöver, utan snarare om att minska på hens hjälpbehov för att åstadkomma en ökad grad av självständighet, vilket även är viktigt att understryka. Ett konkret exempel kan vara att installera en duschstol som gör att en individ kan duscha själv, medan hen annars kanske hade behövt få hjälp av hemtjänstpersonal vid varje duschtillfälle.

Vi ser också att när individens självständighet ökar så stärks hen och får ett ökat självförtroende tack vare känslan av att kunna göra fler saker själv än hen kanske tror är möjligt. Så det förebyggande tankesätt och arbetssätt som projektet innebär får positiva effekter på flera sätt, även för den enskilde, berättar Sousan och Joakim.

Hur kommer ärenden in till er? Fokuserar ni på någon specifik målgrupp?
Det är via biståndshandläggare som individer kommer i kontakt med oss. Ärenden kommer in till oss genom tre huvudingångar, vi tittar på

• inkomna ansökningar om trygghetslarm
• de som ansöker om biståndsinsats för första gången
• individer som behöver intensiv rehabilitering i sitt hem efter att ha vistats på sjukhus.

Den tredje och sista målgruppen är den grupp som vi förmodligen kommer arbeta med allra mest. Tanken med ingång tre är att nå de individer som efter vistelse på sjukhus får många socialtjänstinsatser, men som genom rehabiliterande insatser kan återfå en ökad grad av självständighet och därmed ett minskat behov av hemtjänst.

Hur finansieras projektet och hur lång tid kommer det att pågå?
Projektet finansieras genom statsbidrag och pågår året ut, det vill säga till slutet av 2025. Framöver är tanken att det förebyggande arbetssätt som implementeras genom projektet, ska bli ett permanent arbetssätt inom Håbo kommuns vård och omsorg.

Vilka utmaningar märker ni av i projektet?
Utmaningarna handlar framför allt om att implementera de nya arbetsrutinerna, så att det här nya och förebyggande arbetssättet blir en smidig, enkel och naturlig del i vår arbetsvardag. Men det är som med nya rutiner i allmänhet, det krävs normalt sett en invänjningsperiod i början, säger Sousan och Joakim.

Till sist, vad är det roligaste med att arbeta med det här projektet?
Det roligaste är nog att få skapa ett nytt arbetssätt som ger ett högt mervärde till de personer som vi hjälper, det vill säga våra invånare i kommunen. Det känns kul att få möjlighet att skapa förutsättningar för individer att kunna vara självständiga upp i så hög ålder som möjligt, och att få se den enskilde växa i takt med att den egna aktivitetsförmågan ökar. Det är också roligt att få göra vårt tillsammansarbete och vår interna samverkan ännu effektivare, genom att optimera våra dagliga sätt att arbeta. Det tror vi kommer leda till ännu kortare vägar till både beslut och utförande framöver, avslutar Sousan och Joakim.

En hållbar kommun

Håbo kommun arbetar för att vara en hållbar kommun där vi tar vårt långsiktiga ansvar för ekonomi, invånare, natur och klimat. Visionen om hållbara Håbo och hållbarhetsstrategin är vårt sätt att möta de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030, där hållbarhetsmål nummer tre exempelvis handlar om god hälsa och välbefinnande. Ett hållbart samhälle är ett samhälle som fungerar i alla dess delar utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna; ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

Den sociala hållbarhetsdimensionen handlar bland annat om hur människor mår och om deras behov. I Håbo ska vi leva socialt hållbart och här ska människor ges möjlighet att leva ett gott liv med god hälsa. Ett av Håbo kommuns fokusområden inom social hållbarhet är just det hälsofrämjande arbetet med att ge människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsas utveckling. Hälsoklyftorna minskar och alla, barn som äldre, har en meningsfull fritid och vardag.

Hållbarhetsarbete i Håbo