Vanliga frågor och svar om gymnasieantagning

Om du inte kommer in på de utbildningar du sökt i den slutgiltiga antagningen kan du söka reservplatser på andra utbildningar. Under juli månad och början av augusti kan gymnasieantagningen i Stockholms län ge dig råd hur du ska göra. Se information på www.gyantagningen.se

I mitten av augusti tar de flesta gymnasieskolor över reservantagningen själva. Då kontaktar du skolan direkt för att få veta hur du ska göra.

Om du inte får gymnasiebehörighet har du möjlighet att studera vid ett introduktionsprogram på Fridegårdsgymnasiet. Det finns också vissa möjligheter att läsa introduktionsprogram i andra kommuner, t.ex om du vill läsa programinriktad introduktionsprogram mot ett speciellt yrkesprogram som inte finns i Håbo.

Om du vill eller behöver gå introduktionsprogrammet i Håbo kontaktar du Fridegårdsgymnasiet innan terminen börjar för att få mer information om ansökan och upprop.

Om du redan på vårterminen innan tror att du inte blir behörig kan du söka till introduktionsprogrammet som reservval. Prata med din studie- och yrkesvägledare.

Här kan du läsa mer om introduktionsprogrammen.

Enligt skollagen är varje skola skyldig att, om de uppmärksammar att en elev har behov av särskilt stöd, utreda och upprätta åtgärdsprogram. 

Om du vet att du behöver hjälp för att klara skolgången- kontakta den skola du är intresserad av och berätta om dina behov. Sedan kan de berätta vad de kan erbjuda för stödinsatser.  Det kan skilja sig mycket från skola till skola.

Beslutet du har fått är ett mottagandebeslut. Det avgör inte om du blivit antagen eller inte utan bestämmer bara hur du kommer att rangordnas till utbildningen du har sökt i jämförelse med andra som söker.

Varje kommun ska enligt skollagen prioritera de ungdomar som är folkbokförda i den egna kommunen till kommunens gymnasieprogram.

Om du vill studera i t.ex. Enköping betyder det att Enköping i första hand tar in sökande som är behöriga till utbildningen och som är folkbokförda i Enköping. Om det blir platser kvar tar man in de ungdomar som kommer från andra kommuner. Många gånger tas andrahandssökande emot i alla fall eftersom gymnasieskolan har flera platser över. Det är bara de populäraste programmen där dina chanser att komma in kan påverkas av om du är första- eller andrahandssökande.  Om du är osäker på hur stor chansen är kan du kontakta skolan för att höra hur många som söker utbildningen.

Om du tycker att du har rätt att tas emot som sökande i en kommun i första hand istället för andra hand kan du lämna in personliga skäl. Prata med din studie- och yrkesvägledare om hur du går tillväga. Det är skolkommunen som bedömmer om skälen är tillräckliga.

Observera att elever som tagits emot i andra hand inte har rätt till inackorderingsbidrag från hemkommunen.

Håbo kommun har skrivit ett avtal med kommunerna i Stockholms län om samverkan för nationella gymnasieutbildningar. Det innebär att elever folkbokförda i Håbo tas emot i Stockholms län på samma villkor som om de varit folkbokförda där.  Antagningen till dessa program baseras alltså bara på dina betyg och du kommer inte få något beslut hem om mottagande i första eller andra hand för utbildningar du söker i Stockholms län.

Det är rektor på den grundskolan där du går på som ska hjälpa till med studievägledningsfrågor, eller se till att annan personal utför det uppdraget. Detta står i skollagen.

Elevens hemkommun betalar ersättning till skolan för varje elev. Den summan som kommunen betalar omfattar de flesta kostnader kopplade till utbildning, däribland kostnaden för studie- och yrkesvägledning.

Det upp till varje skola att bestämma hur man vill använda ersättningen. Kommunen kan inte erbjuda studie- och yrkesvägledning för elever som inte går i kommunens egna skolor.