Vanliga frågor och svar om modersmålsundervisning

Det finns fem nationella minoritetsspråk i Sverige. De är samiska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib, finska och jiddisch. De har fastställts av Sveriges Riksdag.

Elever som talar ett minoritetsspråk har rätt att få modersmålsundervisning även om det bara finns en elev i kommunen som talar detta språk. Språket behöver inte heller vara det dagliga umgängesspråket i hemmet. Elever i grundskolan behöver  inte heller ha grundläggande kunskaper i språket för att få läsa det.  Elever i gymnasiet behöver ha goda kunskaper i språket för att kunna delta i modersmålsundervisning.

Eleven måste kunna vara med på en lektion där läraren bara pratar på modersmålet. Eleven måste därför kunna tala och förstå språket redan innan.

Modersmålsundervisningen syftar till att öka barnets ordförståelse och kommunikation.

Ett umgängesspråk är det språk som en elev pratar  hemma med någon av sina föräldrar.

Modersmålet är det första språk som barnet lär sig. Det är ofta det språk barnet använder för att tala. Ett barn kan ha flera modersmål om föräldrarna talar varsitt språk med barnet.

Om barnet har flera olika modersmål behöver ni välja vilket språk ni vill ha i modersmålsundervisning.

Modersmålsstöd innebär att barnet på förskolan får möjlighet att utveckla sitt modersmål.

Modersmålsstöd följer ingen kursplan och barnets utveckling bedöms inte.

Modersmålsstöd kan till exempel innebära att den ordinarie personalen på förskolan lånar böcker eller filmer på barnets modersmål.