Vanliga frågor och svar om mat i skola och förskola

När vi planerar skolmaten utgår vi från Livsmedelsverkets råd om bra mat i förskolan och skolan. Det gör vi för att kunna erbjuda näringsriktiga skolmåltider enligt skollagen. Utifrån råden bestämmer vi gemensamt vissa riktlinjer för våra kök, som sedan själva bestämmer sin egen meny utifrån råvarorna som vi har att använda oss av.

Vi utgår även från Livsmedelsverkets råd och våra riktlinjer när vi planerar vilka grönsaker som ska serveras. Det innebär att grönsakerna ska vara näringsriktiga och fylla en funktion i måltidshelheten och näringsinnehållet. Det är därför vi oftast serverar flera andra grönsaker än bara tomat, gurka och majs på våra förskolor och skolor, trots att det är de grönsakerna som de flesta önskar.

Här kan du läsa mer om våra val av råvaror.

I vår senaste livsmedelsupphandling använde vi oss av Upphandlingsmyndighetens (UHM) krav där det var möjligt. Genom att ställa hårdare krav kan vi öka andelen svenska/närproducerade produkter i våra kök.

Men att ställa UHM:s krav är ingen garanti för svenska produkter. Vem som helst inom EU kan givetvis uppfylla kraven och ingen diskriminering får göras geografiskt enligt Lagen om Offentlig Upphandling (LOU).

Regeringens mål för offentlig sektor är att 60 procent av alla inköp ska vara ekologiska år 2030.*

Vi arbetar med något som kallas för S.M.A.R.T-modellen. Enkelt förklarat går det ut på att jobba målmedvetet för att öka andelen ekologiskt, välja ”rätt” kött och grönsaker. Vi ser också till att handla livsmedel som inte behöver transporteras så långt.

I vår senaste upphandling av livsmedel har vi ökat utbudet av ekologiska livsmedel. Pdf, 94.7 kB, öppnas i nytt fönster. Till exempel köper vi enbart in miljömärkta varor av bland annat mjölk, bananer, havregryn och vetemjöl. Vi arbetar kontinuerligt med att öka antalet miljömärkta livsmedel.

Fråga gärna vilka ekologiska livsmedel som serveras på just din förskola eller skola.

* Här kan du läsa mer om regeringens mål för offentlig sektor. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

I de flesta av våra förskolor och skolor erbjuder vi både margarin och Bregott, men inte rent smör. Vi följer de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR 2012) och Livsmedelsverkets råd.*

Vi arbetar aktivt med att balansera mängden mättat och omättat fett som serveras i våra verksamheter och att öka andelen fleromättat fett som vi serverar. Det gör vi utifrån Livsmedelsverket rekommendationer.*

Här hittar du mer information om Livsmedelsverkets rekommendationer om fett Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vi behöver inte avstå från att äta ris. Däremot är det viktigt att äta varierat, då minskar risken att få i sig för mycket av skadliga ämnen. Ris har även en större klimatpåverkan än spannmål och potatis.

Vi strävar efter att servera ris med lagom intervall. I de flesta fall erbjuder vi matvete eller bulgur som alternativ när vi serverar ris.

Här hittar du mer information om Livsmedelsverkets råd om ris Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ja, det händer att vi serverar kött och fågel från andra ursprungsländer än Sverige.

Tyvärr kan vi inte ställa krav på kött från enbart vissa länder, eftersom vi måste ta hänsyn till Lagen om Offentlig Upphandling (LOU). Däremot ställer vi krav på att köttet hanteras på ett sätt som motsvarar svensk djurskyddslagstiftning.

Just nu kommer en stor majoritet av vårt kycklingkött från Sverige, fläskkött från Sverige/Finland och nötkött från Sverige/Tyskland/Polen.

Köttproduktion har en stor miljöpåverkan och att producera kött är mycket mer resurskrävande än att producera vegetabilier. Det finns många fördelar med att minska sin köttkonsumtion. Folkhälsan skulle bli bättre om vi minskade vår konsumtion av rött kött till förmån för mer grönsaker och frukt.

Här hittar du mer information om kött och miljöpåverkan från Livsmedelsverket. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Många föräldrar har hört av sig till oss och undrar varför vi inte byter ut importerat kött mot vegetariska alternativ. Andra föräldrar anser att det inte behövs mer vegetarisk mat i skolan. Kostenheten har startat en utveckling för en grönare skollunch men det kommer att ta tid att få med alla på tåget.

Redan 2012 införde vi en ”köttfri dag” varje vecka på våra skolor och förskolor. Under 2014 följdes det av ett vegetariskt alternativ till lunchen. Idag serverar våra grundskolor och gymnasieskolan oftast ett vegetariskt alternativ till lunchen.