Vanliga frågor och svar om snöröjning, sandning och halkbekämpning

Plogmaskinen kör enligt två olika prioriteringsskeden som kallas skede 1 och skede 2. Exakt när plogmaskinen kommer till dig är också beroende av rådande väderlek och framkomlighet.

Startkriterier för skede 1 är att snöröjning ska utföras efter snöfall vid 3-5 centimeter. Om det fortfarande snöar när startkriteriet är uppnått görs en bedömning av väderläget innan snöröjningen påbörjas.

Vid skede 1 snöröjs: buss- och huvudgator/vägar, busshållplatser, högfrekventerade gång- och cykelvägar, parkeringar vid buss- och järnvägsstationen och centrum samt åtgärder vid skolor/förskolor och serviceinrättningar.

Startkriteriet för skede 2 är att snöröjning ska utföras efter snöfall vid 6-9 centimeter. Om snöfallet fortsätter efter att det har kommit 6-9 centimeter snö görs en bedömning av väderleken innan snöröjningen påbörjas.

Vid skede 2 snöröjs: övriga gator och vägar, övriga gång- och cykelvägar.

Om det inte kommer så mycket snö kan det hända att bara skede 1 kallas ut.

Tidpunkten för plogningen beror på vädret. Ibland måste plogningen tyvärr påbörjas nattetid. Hur och när bestäms med utgångspunkt i det vi kallar skede 1 och 2. Om vi skulle vänta till morgonen riskerar vi att andra kommuninvånare får stora svårigheter att ta sig till arbetet.

Rutterna för plogningen är upplagda så att de ska vara effektiva och ha så lite transportsträckor som möjligt. Om det finns möjlighet så kan entreprenören vända plogrutten. Det betyder att vid vissa tillfällen går det att göra en omvänd rutt så att områden som ofta plogas sent ska kunna plogas först.

Vi snöröjer med snöplogar med ett så kallat flytläge (som används för att inte förstöra vägar eller utsätta asfalt och utrustning för onödigt slitage). Att skrapa ytorna helt rena från all snö och is går därför inte. Även ojämna vägbanor kan bidra till att det är svårt att få bort all snö. Ofta blir det kvar snö i hjulspår eller i svackor.

Vissa trottoarer i villaområden snöröjs inte därför att vi ska få plats för den snö som vi har plogat bort. I de flesta bostadsområden kan man oftast färdas säkert på vägen eftersom det är så låg trafikmängd och låga farter.

Hör av dig till oss via vår felanmälan om du tycker att snöhögar utgör ett problem.

Om du skottat rent framför din brevlåda innan plogningen kan det hända att det blir en snövall där du redan skottat.

Det beror på att plogmaskinen kör enligt de två olika prioriteringsskeden som kallas skede 1 och skede 2.

Exakt när plogmaskinen kommer till dig beror också på rådande väderlek och framkomlighet.

Entreprenören som kör våra plogbilar har generella instruktioner som innebär att plogbladet ska fördela snön så ”rättvist” som möjligt över gatan. Detta handlar om hur man vinklar plogbladet. Ibland går det inte att fördela snön rättvist eftersom gatan är för trång eller bilar parkerat så det är svårt för plogbilen att få utrymme.

Sandningen utgår från samma prioritering som vår snöröjning ( se mer information och kartor).

För sandning av gator, vägar, gång- och cykelvägar och parkeringar används i huvudsak saltinblandad sand. På gångytor i centrum, serviceinrättningar och skolor/förskolor används halkstopp. Vid frosthalka och i preventivt syfte används salt på huvudvägnätet.

En del önskar att vi inte ska sanda hela bredden på gång- och cykelvägen för att göra det lättare att dra en pulka. Det är tyvärr inte möjligt eftersom maskinerna som sprider sanden har en viss bredd.

Arbetet med att sopa bort sand efter vinterväghållningen är väderberoende. Sandupptagningen påbörjas först när det är mer säkert att säsongen med snö är över. Detta innebär att sandsopningen i år startar vecka 14 och ska vara helt klar till den 15 maj.

Det kan hända att kommunens eller entreprenörens arbetsfordon och maskiner orsakar skador på bilar, staket eller annat.

Om det skulle inträffa bör ägaren genast anmäla vad som har hänt för att skadorna ska kunna besiktigas, dokumenteras och åtgärdas.

Brevlådor placerade utanför tomtgränsen ersätts inte.

Kommunens ersättning utgår bara till de skador som skett innanför tomtgränsen.

Gör din anmälan via kommunens felanmälan.

Vid större skador på exempelvis fordon, anmäls detta till det egna försäkringsbolaget.

Se till att dokumentera din skada och kontakta ditt försäkringsbolag.