Skolplikt

Ett barn har skolplikt från höstterminen det år då barnet fyller sex år. Från och med 2018 har barn i Sverige en tioårig skolplikt och förskoleklassen är obligatorisk.

Om det finns särskilda skäl kan barnet få skjuta upp skolplikten till höstterminen det år som barnet fyller sju år. Vårdnadshavaren behöver i så fall ansöka om uppskjuten skolplikt. Kommunen tar beslut i frågan.

Ibland vill vårdnadshavare att ett barn ska få börja i grundskolan redan höstterminen det år då barnet fyller sex år, utan att ha gått ut förskoleklass. För att barnet ska få göra detta behöver vårdandshavarna ansöka om det hos skolan.

Det vanliga är att skolplikten tar slut vid vårterminens slut när eleven slutar i nionde klass.

Elever som går i specialskola har skolplikt till och med slutet av sitt elfte läsår.

En skolhuvudman får erbjuda plats i förskoleklass till yngre barn om barnets vårdnadshavare vill det. Det är ingen rättighet att få börja förskoleklass tidigare. Vårdnadshavaren kan ansöka om att barnet ska få börja i förskoleklass tidigast höstterminen det år då barnet fyller 5 år. Håbo kommun beslutar om förskoleklasser på de kommunala grundskolorna i Håbo. För övriga skolor, behöver vårdnadshavarna fråga skolan om hur ansökan går till.

Skolplikten påverkar hur mycket en elev kan vara ledig från skolan, utöver de lov som finns inplanerade för grundskolan under varje läsår.

En elev som under lång tid har ogiltig frånvaro missar den utbildning som alla skolpliktiga barn har rätt att få och som de också har en skyldighet att ta del av.

En rektor kan bevilja en kortare ledighet, i upp till tio dagar, för en elev under ett läsår. Vårdnadshavaren behöver lämna in en ansökan om ledighet till skolan. Rektor fattar beslut.

En rektor kan bevilja en ledighet som är längre än tio skoldagar om det finns synnerliga skäl. Vårdnadshavaren behöver lämna in en ansökan om ledighet till skolan. Skolan går igenom elevens skolsituation. Rektor fattar beslut.

En elev kan få genomföra sin skolgång på ett annat sätt än att gå i en skola i Sverige om det finns synnerliga skäl för det.

Med synnerliga skäl menas:

• Filminspelning för eleven om det finns mycket starka skäl
• Om eleven vill gå kvar i skolan i annat land som de nyss flytta från
• Om eleven vill gå i en skola i ett land som de är på väg att flytta till
• Resor som det finns mycket starka skäl för, som till exempel intyg från läkare om behov av resan i hälsosyfte

Vanliga skäl som inte anses som synnerliga:

• Miljöombyte för eleven, vårdnadshavare eller familjen i stort
• Kulturellt utbyte
• Att vårdnadshavare ska arbeta utomlands
• Semesterresa

Vårdnadshavare kan ansöka om rätten att fullgöra skolplikten på annat sätt hos elevens hemkommun.

Ledighet

• Ansökan och policy om ledighet för elev Länk till annan webbplats.
  

Skolplikt

• Ansökan om tidigare upphörande av skolplikt Länk till annan webbplats.
• Ansökan om rätt att slutföra skolan efter skolpliktens upphörande Länk till annan webbplats.
• Ansökan om att fullgöra skolplikt på annat sätt Länk till annan webbplats.

Börja skolan tidigare eller senare

• Ansökan om att börja förskoleklass höstterminen det år då barnet fyller 5 år Länk till annan webbplats.
• Ansökan om att börja i grundskola höstterminen det år då barnet fyller 6 år utan att ha gått ut förskoleklass Länk till annan webbplats.
• Ansökan om att skjuta upp skolplikten tills höstterminen det år då barnet fyller 7 år Länk till annan webbplats.

Sverige var ett av de första länderna i världen som bestämde sig för att följa Förenta nationernas, FN:s, barnkonvention. Ett av kapitlen i FN:s barnkonvention handlar om barns rätt till utbildning.

Länder som vill följa FN:s barnkonvention när det gäller rätt till utbildning ska bland annat

• uppmuntra elever till regelbunden närvaro i skolan, alltså att eleverna ska gå till skolan varje dag
• försöka minska antalet studieavbrott för eleverna

Som kommun är vi skyldiga att hålla oss underrättade om var alla barn, som är folkbokförda i kommunen, går i skolan någonstans.

Uppföljning av frånvaro och skolplikt