Skolplikt

Skolplikten påverkar barns rättigheter och skyldigheter att ta del av undervisning i grundskolan. Skolplikten innebär att vårdnadshavarna har ansvar att se till att deras barn kommer till skolan. Skolplikten påverkar också möjligheten för en elev att vara ledig från skolan. På den här sidan kan du läsa mer information.

Bakgrund till skolplikten i Sverige

Sverige var ett av de första länderna i världen som bestämde sig för att följa Förenta nationernas, FN:s, barnkonvention. Ett av kapitlen i FN:s barnkonvention handlar om barns rätt till utbildning.

Länder som vill följa FN:s barnkonvention när det gäller rätt till utbildning ska bland annat

• uppmuntra elever till regelbunden närvaro i skolan, alltså att eleverna ska gå till skolan varje dag
• försöka minska antalet studieavbrott för eleverna

Det här är skolplikt

Barns rättighet att gå i skolan motsvaras av en skyldighet att delta i undervisning. I Sverige kallas det skolplikt.

Alla barn som går i grundskolan har skolplikt, står det i skollagen. Det betyder att eleven ska vara närvarande på alla lektioner som är schemalagda. De har rätt till undervisningen samtidigt som de har en skyldighet att ta del av undervisningen.

I Sverige ska barn som är i skolpliktig ålder inte behöva betala för att få grundläggande utbildning. Grundskolan ska vara kostnadsfri.

Start och slut för skolplikten

Ett barn har skolplikt från höstterminen det år då barnet fyller sex år. Från och med 2018 har barn i Sverige en tioårig skolplikt och förskoleklassen är obligatorisk.

Om det finns särskilda skäl kan barnet få skjuta upp skolplikten till höstterminen det år som barnet fyller sju år. Vårdnadshavaren behöver i så fall ansöka om uppskjuten skolplikt. Kommunen tar beslut i frågan.

Ibland vill vårdnadshavare att ett barn ska få börja grundskolan redan på höstterminen det år då barnet fyller fem år. Om en femåring får börja skolan ett år tidigare så har barnet skolplikt direkt vid skolstarten. Det är en skillnad jämfört med femåringar som går i förskoleklass. Femåringar i förskoleklass har inte skolplikt, men har en närvaroskyldighet.

Det vanliga är att skolplikten tar slut vid vårterminens slut när eleven slutar i nionde klass.

Elever som går i specialskola har skolplikt till och med slutet av sitt elfte läsår.

Skolplikt, närvaro och ledighet

Skolplikten påverkar hur mycket en elev kan vara ledig från skolan, utöver de lov som finns inplanerade för grundskolan under varje läsår.

En elev som under lång tid har ogiltig frånvaro missar den utbildning som alla skolpliktiga barn har rätt att få och som de också har en skyldighet att ta del av.

Om att vara ledig från skolan under en kortare tid

En rektor kan bevilja en kortare ledighet, i upp till tio dagar, för en elev under ett läsår. Vårdnadshavaren behöver lämna in en ansökan om ledighet till skolan. Rektor fattar beslut.

Om att vara ledig från skolan under en längre tid

En rektor kan bevilja en ledighet som är längre än tio skoldagar om det finns synnerliga skäl. Vårdnadshavaren behöver lämna in en ansökan om ledighet till skolan. Skolan går igenom elevens skolsituation. Rektor fattar beslut.

Skolplikt på annat sätt

En elev kan få genomföra sin skolgång på ett annat sätt än att gå i den vanliga skolan om det finns synnerliga skäl för det. Vårdnadshavaren behöver lämna in en ansökan om det till kommunen. Vårdnadshavaren ska uppge vilken skola som barnet ska gå i istället och vem kommunen kan kontakta på skolan. Kommunen fattar beslut i ärendet.

Kommunens skyldighet

En kommun är skyldig att hålla sig underrättad om var alla barn, som är folkbokförda i kommunen, går i skolan någonstans.