Vad händer efter gymnasiet?

Att studera på vuxenutbildning (Komvux)

För dig som läser yrkesprogram på gymnasiet

Elever som läser ett yrkesföreberedande program på gymnasiet har rätt att inom den kommunala vuxenutbildningen komplettera med kurser som krävs för att få tillträde att studera på högskolan. Detta efter att man läst klart sin gymnasieutbildning. Studierna på den kommunala vuxenutbildningen kan starta tidigast andra kalenderhalvåret efter slutförd gymnasieutbildning.

För dig som läser ett högskoleförberedande program på gymnasiet

Tanken med att läsa och ta examen på ett högskoleförberedande program är att man ska studera vidare på universitet eller högskola. Har en elev en färdig examen från gymnasieskolan är chanserna till att få läsa kurser eller hela utbildningar till ett yrke, inom den kommunala vuxenutbildningen, mycket små. Man hänvisas då till det utbud som finns på universitet och högskolor. Inte heller när det gäller meritpoängskurser och särskilda behörighetskurser, finns någon självklar rättighet att få läsa, det beror på kommunens resurser om det finns möjlighet till detta.

Länk till utbildningsguiden- information om att studera vidare på högskolan

Prövning för dig som vill komplettera eller höja dina betyg

Om du vill höja eller saknar betyg i en viss kurs kan du göra en prövning. Då läser man kursen på egen hand och gör oftast ett eller två slutprov och får därefter betyg i kursen. Prövning får man anmäla sig till i den kommun man önskar. Det kan tas ut en avgift.

Vem får läsa på den kommunala vuxenutbildningen?

Det är kommunens ekonomi som avgör om man har möjlighet att studera gymnasiala kurser inom den kommunala vuxenutbildningen.

Den som saknar slutbetyg från gymnasiet (gymnasieexamen) räknas som kortutbildad. Så här ser prioriteringsordningen ut i den kommunala vuxenutbildningen:

1. Den som har kort utbildning och vill fullfölja studier som påbörjats och har en individuell studieplan.
2. Den som har kort utbildning och behöver läsa till ett slutbetyg och söker för första gången.
3. Den som behöver komplettera sitt slutbetyg från gymnasieskolan inför högre studier.
4. Den som behöver utbildningen för ditt nuvarande yrke eller sitt planerade yrkesval.

Till kommunal vuxenutbildning är man behörig om man; är bosatt i landet, saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge, har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen samt fyller 20 år det år som studierna påbörjas. Dock tidigast det andra halvåret det år den sökande fyller 20 år.  Har du slutfört gymnasiala studierna innan du fyller 20 år är du också behörig att söka till kommunal vuxenutbildning.

Andra skolformer

Folkhögskola

På folkhögskolor kan man läsa gymnasiekurser så att man får kunskaper motsvarande en gymnasieexamen. Dock får man inte betyg från folkhögskolan, utan ett studieomdömen. Rätt att delta i studier som syftar till att bli behörig till högskola och universitet, på folkhögskolan har man från att man fyllt 18 år.

Det finns även många yrkesutbildningar och profilkurser på folkhögskolor. Antagningskraven på dessa varierar. För eftergymnasieala  yrkesutbildningarbehöver man oftast en gymnasieexamen eller motsvarande.

Information om yrkesutbildning på folkhögskolor

Information om folkhögskola

Yrkeshögskola

På Yrkeshögskolan utbildas man till en tydlig yrkesroll och utbildningarna utformas i nära samarbete med arbetslivet. Man är ute på praktik och utbildningarna är oftast mellan ett och tre år långa. Yrkeshögskolan har ett annat poängsystem än högskolor och universitet. För behörighet till dessa utbildningar krävs gymnasieexamen eller motsvarande men det finns undantag- för närmare information om behörighet- titta på respektive utbildning.

Länk till yrkeshögskolan

Information om behörighet till yrkeshögskolan.

Läs mer om universitet och högskola

Utbildningsguiden-behörigheter efter högskoleförberedande program

Studera.nu

 Fler länktips- studie- och yrkesvägledning

Hitta en studie-och yrkesvägledare (utanför Håbo)