Håbo kommun logo
Close translate window Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Håbo website in other languages
Håbo kommun logo

Här lever och arbetar vi i en attraktiv miljö med Mälarens vatten och naturen nära inpå oss.

2015-12-17
Rubrik
Ingress
Läs mer här
phone
Information
0171-525 00
Pil ner

Kontakta Håbo

Kontakta Håbo kommun

Kontaktuppgifter

Telefon: 0171-525 00

E-postadress: kommun@habo.se

Håbo kommunhus
Centrumleden 1
746 80 Bålsta

Reningstekniker och kretsloppslösningar - schematisk beskrivning

En bäck som rinner.

Att rena wc-vatten är betydligt mer utmanande än att rena enbart bdt-vatten (bad, disk och tvättvatten). Det är i wc-vattnet de främsta föroreningarna finns.

Vattenförbrukning

Volymerna spillvatten från ett hushåll förvånar många. Den toppbelastning som en enskild avloppsanordning (vattentoalett (wc) och bad, dusch och tvätt (bdt)) ska klara i en nyprojektering är 850 - 1000 liter per dygn. Det är räknat per hushåll och varje hushåll ska vid tillståndsgivning kunna klara fem personers vattenförbrukning.

Genom avlästa vattenmätare vet vi att hos en familj på två vuxna och två barn, där de vuxna arbetar heltid och barnen går i skolan, är vattenförbrukningen i snitt 300-400 liter per dygn sett över ett år. Toppbelastningen uppkommer på helger och semestrar när alla är hemma samtidigt.

Föroreningar i avloppsvattnet

Toalettvattnets andel av det totala spillvattnet är relativt litet, men det är hårt smutsat med smittämnen och näringsämnen. Med smittämnen menas bakterier, virus och parasiter som smittar från människa till människa och de kommer från fekalierna, bajset. I urinen finns övervägande delen av näringsämnet och grundämnet fosfor.

Både toalett (wc) vattnet och bad, dusch och tvätt (bdt) vattnet innehåller syreförbrukande ämnen, som förkortas BOD, och den största totalmängden står bdt-vattnet för. Det är de syreförbrukande ämnena som skapar svår lukt när de bryts ner med för litet syre. I sjöar och hav bidrar de till syrebrist på bottnarna.

Källsortering av avloppsvattnet

Ett enkelt, effektivt och kretsloppsanpassat avloppssystem är att sortera avloppet vid källan och låta wc-vattnet gå i en sluten tank(septiktank), hygienisera det(lagra i sex månader) och sprida det på åkermark för odling. Kvar är ett relativt rent bdt-vatten att rena från syreförbrukande ämnen.

En svårighet är bekymret att i befintliga hus ordna med de extra rördragningar som krävs för att separera wc- och bdt-vatten när det går ut från bostaden med två rör ut ur grunden istället för ett. En tuffare variant är att separera även urinen och då krävs tre rör ut ur grunden.

En modern normaltoalett med snålspolande val 3 till 6 liter vet vi drar c:a 50 liter wc-vatten per dag i ett permanentboende med två personer som förvärvsarbetar. En extremt snålspolande variant av toalett kan med senaste teknik få ner vattenåtgången till en femtedel, det vill säga tio liter per dag för samma familj. En sluten tank/septiktank för wc-vatten om 3 m3 behöver då tömmas var tionde månad istället för varannan, vilket får stor betydelse på både driftsekonomi och transportbehov.

Luftningen av avloppsvattnet är viktig

Rening av syreförbrukande ämnen(BOD) kräver en syrerik miljö för avloppsätande bakterier. I traditionella infiltrationer och markbäddar sker detta genom väl luftade spridarrör och bakterier i en biofilm i sandbäddens övre skikt. Luften drivs genom bädden med hjälp av den skorstenseffekt som uppstår i höjdskillnaden mellan avluftningen på taket och intaget på bäddens ventilerade spridarör.

I minireningsverk är det oftast kompressorer som med jämna intervall aktivt pressar ner och bubblar luften genom bakterie- och avloppsblandningen. Mekaniska fläktar kan också vara en lösning för att tillföra syre till nedbrytningsprocessen.

Rening av smittämnen

Rening av smittämnen sker egentligen samtidigt som reningen av BOD när avloppsvattnet renas i en luftad miljö med nedbrytande bakterier. Eftersom smittämnen är organiskt levande material, kan de ätas upp av andra för människan icke smittsamma mikroorganismer.

I vissa minireningsverk är det möjligt att bestråla utsläppsvattnet med ultraviolett ljus som slår sönder DNA-strängarna för virus, bakterier och parasiter så att de dör tämligen effektivt. En annan effektiv slutbehandling är kalkfiltermassa som också dödar levande smittämnen, men genom högt pH-värde och frätning. Den metoden finns både för markbäddar och minireningsverk.

Fosforrening

Rening av fosfor är ett mindre problem i separerande system men blir mycket knepigare när urin och fekalier blandas med stora mängder vatten. Ett sätt är att tillsätta fosforfällande kemikalier i hushållets avloppsvatten. Med hjälp av kemikalien bildas ett fosforrikt slam som lagras i slamavskiljaren och som hämtas av slambilen vid den årliga tömningen.

Ett annat sätt är att i ett slutsteg använda kalkfiltermassa, en så kallad fosforfälla. Steget innan spillvattnet släpps ut så genomsilar vattnet en porös kalkfiltermassa på 500-1000 kg. Kalkmaterialet berikas med fosfor under några års tid och bildar kalciumfosfater. När pH-värdet sjunker mot 9 är filtermassan mättad och kan användas som fosforgödsel i lantbruket.

Kretslopp nu och framåt

Kretsloppslösningar är vad framtiden kräver och många lösningar är på väg med extremt snålspolande toaletter och redan idag fungerande vacuumteknik för toaletter i bostäder. Dessa tekniker minskar antalet tömningstillfällen för den slutna tanken (septiktanken) avsevärt.

En utmaning är att hitta lantbruk i närområdet som både är beredda att ta emot och låta hygienisera toalettavfallet samt att låta sprida det i sina odlingar. Förutom fosfor innehåller toalettavfallet värdefulla mullämnen som kan bygga upp markens bördighet.

Sidansvarig: kommun@habo.se

2017-10-19

Bygga, bo och miljö

Klicka för support
Stäng supportfönster