Översyn av grundskolans organisation

Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar på uppdrag av barn- och utbildningsnämnden med att ta fram ett beslutsunderlag om olika möjliga sätt att organisera den kommunala grundskolan i Håbo kommun på i framtiden. Arbetet pågår och är i utredningsfasen.

Status för arbetet med översyn av grundskolans organisation

Den 17 juni 2026 fick barn- och utbildningsnämnden en muntlig lägesrapport från barn- och utbildningsförvaltningen om arbetet med att se över Håbo kommuns framtida grundskoleorganisation. Barn- och utbildningsnämnden har ännu inte tagit ställning till eventuella förändringar och inte fattat beslut i frågan.

Arbetet fortsätter

Nu fortsätter förvaltningen att utreda olika alternativ och analysera vilka konsekvenser de kan få. När förvaltningen har tagit fram ett förslag behandlas det i barn- och utbildningsnämnden. Enligt uppdraget ska förslag redovisas för nämnden i oktober 2026. Håbo kommun kommer att arbeta med bred involvering i frågan och information publiceras löpande på habo.se.

Tidplan

Uppdraget delrapporteras till nämnden i juni 2026 och slutrapporteras i oktober 2026.

Uppdraget finns att läsa i protokollet från Barn- och utbildningsnämndens sammanträde den 4 mars 2026.
Samtliga protokoll från barn- och utbildningsnämnden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Analysens innehåll och omfattning

Barn- och utbildningsnämnden i Håbo kommun har gett förvaltningen i uppdrag att ta fram en sammanhållen och jämförande analys av olika alternativ för kommunens framtida skolstruktur. Syftet är att skapa ett tydligt och långsiktigt beslutsunderlag inför kommande vägval.

Analysen ska bygga på tidigare utredningar och kompletteras vid behov. Den ska belysa utmaningar i dagens skolorganisation och beskriva syftet med en eventuell ny skolstruktur. I arbetet ingår bland annat bedömningar av likvärdighet och måluppfyllelse, lärarbehörighet, kollegialt lärande, fritidshemmets organisation, lokalkapacitet och ekonomisk hållbarhet.

Vidare ska analysen redovisa skolornas faktiska kapacitet och jämföra olika organisationsalternativ utifrån exempelvis elevutveckling över tid, påverkan av en eventuell ny fristående skola samt förändringar i skolfastigheter. Även förutsättningar för särskilt stöd, såsom resursskola eller akutskola, ska belysas.

En jämförbar ekonomisk analys ska tas fram för varje alternativ och avslutas med en sammanvägd bedömning och rekommendation om vilket alternativ som bedöms vara mest långsiktigt hållbart. Resultatet ska presenteras i en tydlig jämförelsematris samt innehålla en tidplan för fortsatt politisk hantering.