Håbo – en ekokommun

Håbo kommun är sedan december 2016 medlem i Sveriges ekokommuner som är en idell förening med syfte att främja utvecklingen mot ett hållbart samhälle.

Vad är Sveriges Ekokommuner?

Föreningen Sveriges Ekokommuner är en frivillig samarbetsorganisation för kommuner, landsting och regioner i form av en ideell förening för hantering av gemensamma strategiska frågor av betydelse för en långsiktig hållbar utveckling.

Ekokommunkonceptet lanserades 1980 och utgångspunkten var den fina miljön, den lokala näringslivsstrukturen och den lokala livsstilen som den bas som utvecklingsstrategin skulle byggas på. Genom ett samspel med naturen skulle även arbetstillfällen skapas.

Prefixet Eko, som till början var en förkortning av ekologi, kom på ett tidigt stadium också att stå för ekonomi. Föreningens utgångspunkt är ett ekosystem i balans som basen för en hållbar ekonomisk och social utveckling.

Sveriges Ekokommuner ska främja utvecklingen för ett hållbart samhälle utifrån en ekologisk grundsyn med en tydlig koppling till det ekonomiska och sociala perspektivet.

De fyra hållbarhetsprinciperna (se längre ner) utgör ramen för det hållbara samhället och föreningens verksamhet.

Sveriges Ekokommuner ska vara en förebild och föregångare för landets övriga kommuner i arbetet för en hållbar utveckling på lokal nivå. Sveriges Ekokommuner ska vara opinionsbildare, pådrivare, det vill säga en tydlig lokal röst i miljöpolitiken, samt en kunskapsförmedlare av goda lokala exempel och stimulera erfarenhetsutbyte mellan lokala aktörer nationellt och internationellt.

Fyra vägledande hållbarhetspricniper

Nätverkets utgångspunkt är ett ekosystem i balans som basen för en hållbar ekonomisk och social utveckling. Fyra hållbarhetsprinciper ska vara vägledande för kommunens utveckling. I ett hållbart samhälle utsätts inte naturen för systematisk:

1. Koncentrationsökning av ämnen från berggrunden.
   Till exempel fossilt kol, olja och metaller.
2. Koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion.
   Till exempel kväveoxider, freoner och hormonliknande kemikalier.
3. Undanträngning med fysiska metoder.
   Till exempel storskaliga kalhyggen och överfiskning.
4. Hindras inte människor systematiskt från att tillgodose sina behov.
   Till exempel via missbruk av politisk och ekonomisk makt.

Utvecklingen följs via nyckeltal

Sveriges Ekokommuner använder sig av tolv nyckeltal för att följa utvecklingen inom ekokommunerna och få indikationer på om utvecklingen går mot ett hållbart samhälle, främst när det gäller ekologisk hållbarhet.

Nyckeltalen är framtagna utifrån de nationella miljömålen och valda av medlemmarna själva. De ska inte innebära ett för stort merarbete att ta fram data samtidigt som de ska vara intressanta för de flesta kommuner. Nyckeltalen ska också vara möjliga att påverka genom ett aktivt kommunalt arbete.

Miljöbarometern används för uppföljning

Det är viktigt att det finns en kontinuitet i inrapporteringsmetodiken hos den enskilda kommunen för att kunna utläsa trender.

För att underlätta inrapporteringen och redovisningen av nyckeltalen använder sig Sveriges Ekokommuner av miljöbarometern som verktyg.

Miljöbarometern är ett digitalt verktyg som underlättar uppföljningen och jämförelsen av miljöutvecklingen inom ekokommunerna.

Föreningen arbetar även aktivt med social hållbarhet och följer ett pågående forskningsarbete kring detta. Förhoppningen är att så småningom komplettera de gröna nyckeltalen med ett mer specifikt nyckeltal för social hållbarhet.

Vad krävs för att bli medlem i Sveriges Ekokommuner?

För att bli medlem i Sveriges Ekokommuner krävs att kommunfullmäktige eller kommunstyrelse beslutar att ansöka om medlemskap.

Kommunen ska ha ett antaget program eller liknande med det uthålliga samhället som ett övergripande mål för sina verksamheter.

Kommunen förväntas delta aktivt i nätverket genom att ta till sig och sprida goda exempel och idéer.