Avfall från yrkesmässig verksamhet

Så gott som alla företag och verksamheter, både privata och offentliga, ger upphov till verksamhetsspecifikt avfall inklusive farligt avfall, producentansvarsavfall samt hushållsavfall.

Kommunen ansvarar bara för transport och behandling av ditt hushållsavfall, till exempel köksavfallet från pentryt och städsoporna. Företag och verksamheter ska därför ha ett avtal med kommunen om hämtning av hushållsavfall. För övrigt avfall (även det farliga) ansvarar du själv. Här har vi sammanställt information utifrån miljölagstiftningen som är bra att känna till vid hantering och transport av farligt avfall. Målet är att minska det farliga avfallets påverkan på hälsa och miljö samt förebygga att farligt avfall uppstår.

Minimera mängden avfall

Det finns såväl internationella, nationella, regionala som lokala mål för hantering av avfall. EU har som gemensamt mål att minska mängden avfall. Det som ändå uppkommer ska hanteras på ett bra sätt, genom återanvändning och därefter materialåtervinning och energiutvinning. Deponering (lägga på tipp) ska vara en sista utväg för avfall som inte kan hanteras på annat sätt.

Vad är farligt avfall?

Farligt avfall är allt avfall som har en eller flera farliga egenskaper till exempel brandfarligt, toxiskt, frätande, explosivt eller miljöfarligt, är skadligt för människors hälsa eller miljön. Exempel på farligt avfall är spillolja, lysrör, elavfall, bekämpningsmedel, lösningsmedelsrester, batterier och slam från oljeavskiljare.

Generellt kan man säga att uttjänta kemikalier eller produkter som har märkts med farlighetsmärkning eller annan information om att de är farliga, klassas som farligt avfall.

I avfallsförordningen (SFS 2020:614) bilaga 4 anges vilka avfallsslag som klassas som farligt avfall

Hantering av farligt avfall

Förvaringskärl som används för att lagra och transportera farligt avfall måste vara lämpliga för det aktuella avfallet och i gott skick. Varje kärl ska vara tydligt märkt med innehåll och att det är farligt avfall.

En grundregel är att farligt avfall inte får blandas eller spädas ut (4 kap 10 § avfallsförordningen (SFS 2020:614)).

Normalt krävs att farligt avfall ska förvaras på tätt underlag, under tak, i välventilerade utrymmen och på ett sådant sätt att obehöriga inte kan komma åt det. Flytande farligt avfall ska dessutom förvaras inom invallning (uppsamlande kärl).

Absorptionsmedel ska alltid finnas lätt tillgängligt. För att undvika kemiska reaktioner - kontrollera att absorptionsmedlet är anpassat till just det farliga avfall som lagras hos er.

I vattenskyddsområden gäller särskilda krav på hur spillolja och brandfarliga vätskor ska förvaras.

Kontrollera vart avfallet går

Den som utövar verksamhet där farligt avfall uppkommer är skyldig att kontrollera att transportör och mottagare av farligt avfall har de tillstånd som krävs.

Transport av farligt avfall

Detta gäller om du anlitar en transportör för ditt farliga avfall

• Kontrollera att transportören har nödvändiga tillstånd för yrkesmässig transport av farligt avfall. Begär en kopia på transporttillståndet.
• Kontrollera att mottagaren (dit transportören kör avfallet) har tillstånd att ta emot den typ av farligt avfall som du lämnar.
• Se till att upprätta transportdokument för varje transport. Transportdokumentet ska innehålla uppgifter om avfallsslag och avfallsmängd samt vem som är lämnare och vem som är mottagare. Transportdokumentet ska vara undertecknat av lämnaren. De flesta godkända transportörer hjälper till att upprätta dokumenten. Om det inte finns transportdokument med alla uppgifter är miljöenheten skyldig att besluta om miljösanktionsavgift på 5 000 kr (förordning 2012:259 om miljösanktionsavgifter).

Detta gäller om du själv transporterar ditt farliga avfall

• Egen transport av avfall som innehåller cyanid, kadmium, kvicksilver (hela ljusrör och andra ljuskällor är undantagna) eller PCB kräver tillstånd från Länsstyrelsen i Uppsala län oavsett mängd.
• Egen transport av farligt avfall, där mängderna sammanlagt uppgår till mer än 100 kilo eller 100 liter per år kräver tillstånd från Länsstyrelsen.
• Egen transport av mindre mängder farligt avfall måste anmälas till Länsstyrelsen i Uppsala län innan transporter får ske.
• Anteckna för varje slag av farligt avfall; varifrån avfallet kommer, den mängd som transporteras årligen, hur avfallet transporteras och mottagare. Anteckningarna ska föras i kronologisk ordning och bevaras i minst tre år.
• Kontrollera att mottagaren har tillstånd att ta emot den typ av farligt avfall som du lämnar.

Anteckningsskyldighet

Den som utövar verksamhet där farligt avfall uppkommer ska för varje typ av farligt avfall anteckna uppgifter om:

• var avfallet producerats
• datum för borttransport
• transportsätt
• vem som ska transportera bort avfallet
• avfallets vikt i kilogram
• den mottagare och den plats där avfallet ska hanteras på annat sätt än genom att mottagaren transporterar eller lastar om det.

Uppgifterna ska antecknas innan transporten påbörjas. Anteckningarna ska bevaras i minst tre år och på begäran kunna visas upp för tillsynsmyndigheten.

Rapportering av farligt avfall

Observera att från och med den 1 augusti 2020 gäller ny lagstiftning angående anteckningsskyldigheten. Den berör alla yrkesmässiga verksamheter som producerar, transporterar, samlar in, behandlar samt mäklar eller handlar med farligt avfall. Från den 1 november 2020 ska dessa verksamheter börja rapportera in antecknade uppgifter om det farliga avfallet till det nya avfallsregistret hos Naturvårdsverket. Se Naturvårdsverkets avfallsregister.

• Huvudvägledning med alla ingångar till avfallsregistret: naturvardsverket.se/avfallsregister Länk till annan webbplats.
• Vanliga frågor och svar: naturvardsverket.se/avfallsregistret-fr-sv Länk till annan webbplats.
• Samlat informationsmaterial: naturvardsverket.se/avfallsregister-infomaterial Länk till annan webbplats.

Exempel på farligt avfall:

• Oljeavfall
• Lösningsmedelsavfall
• Färg- och lackavfall som innehåller organiska lösningsmedel eller andra farliga ämnen.
• Lim- och fogmasseavfall som innehåller organiska lösningsmedel eller andra farliga ämnen.
• Köldmedia (CFC, HCFC och HFC)
• Impregnerat trä
• Miljöfarliga batterier t ex batterier som innehåller kvicksilver, bly eller kadmium
• Elektriska eller elektroniska produkter som kan innehålla farliga komponenter
• Uttjänta fordon som inte tömts på vätskor eller andra farliga beståndsdelar
• Isolermaterial som innehåller asbest • Starkt surt eller alkaliskt avfall
• Avfall som innehåller kvicksilver (t.ex. lysrör) eller kadmium
• Avfall som innehåller tungmetaller t.ex. antimon, arsenik, bly, koppar, tenn, nickel och sexvärt krom, om de klassas som farliga ämnen antingen i metallisk form eller om de ingår i en förening
• Cyanidhaltigt avfall
• Avfall som innehåller PCB
• Bekämpningsmedelsavfall
• Laboratorieavfall som består av kemikalier som innehåller farliga ämnen.